Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten efter som kölen ar mer eller mindre hvass (i Oxytropis),’
synes oss nog småaktigt, och föröfrigt i mån som det är
öf-verdrifvet skarpt också mindre säkert utförhart, hvaraf rena
misstag ofta kunna följa, såsom med flere af dessa växter
verkligen skett, men livilket här icke passar sig anföra.
Våra icke särdeles många arter af slägtet Astragalus äga
alla örtstjelk. Af dem hafva de tvänne, som tillhöra
sydligare slättlands orter, någorlunda uppåt stående blott till slut
något slaka fröbaljor. Derernot de tvänne sednare
fjällväxterna få straxt efter slutad blomning starkt nedåt böjd elle»
hängande frukt.
Den närvarande arten är så allmän icke blott på fjällen,
utan också i närmaste nedom dem belägna landsorter, att de
förste resande i desse trakter straxt anmärkte densamma. Dei?
utmärker sig såsom en nedliggande ört, som till alla delar är
ganska slak och vek. Småbladen äro ända till nie par, korta
och breda. Blommorna äro så slakt hängande och äfvenså
blifva de på en skaft-lik basis nedhängande fröbaljorna, att
alltsammans fläktar för minsta väder. Blommorna utmärka sig
dessutom med en synnerligt skiljd livit och violet färg, som
än mer synes tillåcka de under den aldrig nedgående
sommarsolen i dessa orter verkligen talrika honingssugarne. Den
förekommer någon gång uti större nästan-fjäll-lika trakter med
hvita till och med litet gulaktiga blommor, liksom lånade af
den i dessa trakter mest växande Phaca frigida.
Det är ingen tvifvel att denna art är en af de ätligaste
och att den hörer till Rhenens sommarläckerheter, hvarmed
han på en kort tid uppfriskar sig efter den långvariga
torrhet, som vinterbetet af rhenmossan måste göra.
Tab. ritad i Pitel Lappmark efter ett mindre stånd. a. särskild
blomma, b. seglet sedt nedifrån och c. snedt från sidan. d. vinge,
e. kölen» f. blomfoder med fröredningsdelar, något från hvarandra
skiljda. g. frobalja, tvärtför afskuren, så att den halfva skiljeväggen
o«h fröens läge på bägge sidor om densamma iakttages. h.
densammes topp efter längden klufven med halfva skiljeväggen och ett frö. i.
fiöfoster. k. detsamma med utspärrade hjertblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
