Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motsatsen, hvårföre det också passar alt sedan jémflirelsevis
framställa densamma.
Den egentligaste Fjäl lames Fetört (Palpina) har i
sammanhang med de nämnde, i hela slägtet mest vidöppna,
blommorna också den tjockaste och kortaste sporren,’ som
dessutom antager gulgrön färg liksom närmande sig åt sjelfva
örtbladen, då deremot de andre arterna hafva annorlunda färgad
(violett) sporre. Fröredningsdelarne synas äfven, i anseende
till ett härigenom uppkommet större rum i blomman, blifvit
mera fritt utvecklade och i synnerhet blir frukten mycket
längre eller nästan snabelformig. Färgen förekommer i detta
slägte myckel beständig; ty så vanligt det annars är, att
violetta blommor kunna bli hvita, så vet man icke något sådant
vara anmärkt om de violett-blommande Fetörterne. Det är
således äfven en större egenhet än man skalle förmoda, att denna
fjäll-arten liar hvita blommor med den dragning åt gröngult.på sporren, som
redan är nämnd. På blomläppen hafva flere arter något gult, men hos
denna är det som märkligast och går ofta ut i tvänne bestämdare
gul-luddna fläckar, som gifva anledning till inedlersta lllkens delning i
tvänne hörn eller rättare flikartiga rundningar. Detta är en sorts frodighet,
som ibland förekommer på fjällen, utan att på något sätt egna sig till
en särskildt art (hvarföre den dock blifvit ansedd under namn af P.
flavescens Flörko..Reichenb. icon. t. 81. f. 168.) Också en annan
slättlandets form (P. Irachyloba p. s. st. f. 167.) anse vi komma under
samma förhållande och vara densamma, som hos oss finnes påGottland.
Denna sednaste formen får också något bredare och derföre äfven
kortare flikar på öTre blomfoderläpnen, hvilken lilla skiljaktighet så väl
tyckes kunna stå tillsammans med den nämnde olikheten, utan ett pS
något sätt gifva skäl till att antaga densamma såsom en tredje art. Den
hårighet på blomskaften, som skall hafva skaffat den rum i en annan
afdelning hosSprengels Sy st. Ve g. 1. p. 48., synes vara en
ännu obetydligaro skiljaktighet; och vi torde dess mer få anse arterna3
fördelning efter hårigheten samt denna utbrytning 1 anledning deraf lor
så litet Linnaeansk , att vi åtminstone icke komma i någon frestelse att
följa densamma. Långt bättre synes oss blifva, att indela slägtet efter
sporrens större och mindre vidd, hvars grader torde bäst kunna bestämmas
efter sidonervernas riktning på sätt som å närvarande tabeller är antydt.
Vi hafva förut i Sv. B. och annorstädes anmärkt den stora likhet,
som, hvad vissa växter vidkommer, finnes emellan våra fjällar och de
mest aflägsna slättlandstrakter. Denna Fjällens fetört synes just egnad,
att ined sin omtalta vidöppna blomma intaga så mycket ljus och värma,
som i hast ske kan, eller i högsta grad älska ett fritt läge. Det blir dä
förklarligt, huru den från fjällens snövattensbäckar kan med ett hopp
komma till det flackaste slättland eller rättare den för blåsten mest
utsatta ö, som Sverige äger. Sjelfva kalkbildningen på Gottland synes
gynna denna gemenskap, som också äger rum för det midt emot
svarande Lifland.
Att denna fjällens art i anseende till kraft och användning
kommer nästan alldeles Öfverens med Allmänna Fetörten, synes
otvifrelagtigt.
T;.b, är hufvtidsakligast ritad vid Karasuvando i norraste
Lappmar-kefl af Kyikoherden Laestadius, b. blomma framifrån sedd. c.
blomläppens medlersta flik af den förändring, som kallas bimaculata. d.
blomfoder, sedan blomkronan blifvit frånrifven, med blottade
fröredningsde-lar, allt sedt från sidan, men vid d + midtföre. e. den frånrifna
blomkronan från sidan sedd och sammantryckt, för att visa nervernas
utspridning. (Vid dessa tre sednaste figurerna torde dock böra anmärkas, att de
aro ejorda efter torra och sedan uppblötta exemplar.) f. fröhus med
blomfoder, g. detsamma blottadt och uppsprunget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
