Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PING VI CULA villosa.
Blomsporren nålformig, rakt bakåt stående, längre än
blomläppens urnupna flikar. Fröhuset omvändt
hjertformigt.
Linn, Fl. Svec. n, 27. ed. Wahlenb. n. *5.
Oflktadt den föregående arten (P. alpina) således kan
besöka mildare trakter och ehuru den till blad och rot har största
likhet med P. vulgaris, så att blott de, för ofvannämnde
orsaker i luften mera utsatte, delarne synas vara annorlunda, —
så finnes dock aldrig något vidare närmande mellan dessa
arter, utan båda bli på denna sidan stadiga utan något
afvikan-de mot sin mellangräns. Deremot finnes af den Allmänna
Fetörten, P. vulgaris, verkligen på fjällen en förändring,
som något närmar sig mot 1villosa medelst ett tydligare
hårigt ékaft och mindre blommor. Detta oaktadt deltager den
sistnämnde (P. villosa) alldeles icke i detta närmande, eller
går henne på något sätt till mötes, utan blir sig alltid lik
såsom mycket skiljd i synnerhet till nedre delarna, hvilket
synes hänvisa till en större orsak i grunden, der
hufvudskiljatig-heten mellan dessa sista både arterna befinnes ligga. Detta allt
gör denna art ännu mera till den nedre ytterligheten mot den
förra, som vi anse för den öfre.
Om vi återigen börja med blomman, få vi anmärka, att
denna hos P. villosa är smalast eller trångast i hela slägtet,
så att sporren blir som man kallar nålformig. I sammanhang
dernied synes äfven fröredningsdelarne vai’a de kortaste och i
synnerhet fröhuset bli nästan omvändt hjertformigt. Alla
blommans flikar äro icke blott trubbigt kilformiga, utan till och
med urnupne, som är något ganska eget hos denna art och
veterligen icke finnes i minsta mån hos någon annan art i
slägtet. Blommans utmärkta smalhet Ökar på visst sätt
oansenligheten ; hvarfore den enslige forskaren blir desto mer
förnöjd af att inuti blomman , mötas af liksom tvänne täcka ögon,
som bildat sig på nedre läppens mellanflik. Dessa svara väl
mot de två gula fläckarue på förra artens nedre läpp, men äro
ojenjförligt bättre utbildade på den blåaktiga grunden och
försedda med sin möi’ka ögonprick midt uti. Bladen äro
ojem-förligt de minsta, rundaste och tunnaste eller mest hinnaktiga
•i hela slägtet, och kunna i följe häraf icke blifva tydligen
feta på ytan såsom hos föregående arter, utan i dess ställe
utbildar sig en ganska utmärkt hårighet i kanterna i synnerhet
å nedre delen (eller det) som något svarar mot bladskaften.
Denna del blir så mycket tydligare som allt till stjelk och rot
hörande är mycket fint och utdrages till och med i årliga
af-«atser, hvilka, oaktadt finheten, så tydligen visa dessa delars
mångårighet. Den utmärkta hårigheten, som föröfrigt betäcker
blomskaften och blomfodret, synes äfven på visst sätt återfin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
