Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas i fröhuset, så vida som de enskildta fästena för hvart
frö äro bårformiga och gifva hela det gemensamma centrala
fröfästet utseendet af en liten hårtofs. Det kan således tyckas
vara med allt skäl, som hårigheten falt gifva denna art sitt namn,
och torde äfven kunna anses som en motsats mot den
föregående alltid i hög grad glatta arten,
Det redan ofvanför antydda sammanhanget mellan i
synnerhet nedre delarnes bildning och grunden, hvarpå växten
finnes , torde nu förtjena att närmare betraktas. De andre
arterna växa vanligen på dyjord, och det så beständigt, att ingen
(om icke den ofvanför nämnda fjällens artförändring af
Allmänna Fetörten) skulle komma på Röd mossa
(Sp/ia-gnum). Deremot är denna axi; alldeles egnad åt Rödmossan
och åt de stora trakter deraf, som mest finnas i nordligaste
Lappland. I den delen af detta land, —som långsammast
af-sluttar, utan att bilda sjöar nch hvilken dessutom torde på visst
sätt mest få njuta arctisk sommarvärma, — der bilda sig de
största Rödmosse-kärren, som till och med af en
öfver-drilven grundsyra på sig uppskjuta liksom ättehögar af
Rödmossa. Sådan är trakten i synnerhet omkring Enontekis;
och emellan samt invid densammas Rödmo sse-ättehögar
växer denna art ymnigare och vackrare än annorstädes. Man
torde således få anse detta såsom dess egentligaste hemvist}
hvarifrån den spridt sig till de andre Lappmarkerne och-äfven
till öfre delan af Jemtland, Sibirien och Grönland. Att nu
finna den bildad efter denna högsta nordens största Rödm os
senederlag och att se i dess hårighet en viss också för
Röd-mossan uppkommen liksom Dr os er-artad natur, hvarom
mera nedanföre, torde icke vara öfverdrifvet.
Hvad krafteu vidkommer tyckes denna lilla art i anseen-’
de till sin ymniga saft-utsilande bårighet på blomskaften och
växande endast på Rödmossen (Sphagnum) böra
öfverträf-fa den Allmänna Fetörten och närma sig till Drosera*
egentliga Silhår, men dess litenhet torde göra användningen
svår och mindre vidsträckt.
Tab. är hvad hufvudfigurorne angår tecknad vid Karasuvando i
norraste Lappmarken af Kyrkoherden L ae s t a d i u s. a. ett stånd af
vanligaste storleken med en nyss utslagen och derföre mera djupt nedhänganw
de blomma samt ett nyss öfverblommadt skaft med börjande fröhus, b. ett
stånd, som ännu nederst visar förra årets blad- och stjelk-lemningar (till
bevis af växtens flerårighet) samt föröfrigt ett ungt, men fullvuxet, fröhus,
c. blad och d. en sådan bladtillämning, som finne» under de riktiga
bladen. e. blomkrona, sedd framifrån och mycket förstorad, f. blomma mera
snedt framifrån samt i mera utblommadt tillstånd och derföre något
mindre hängande än på a. — g. en del af nedre blomläppen än mer förstorad,
till att bättre visa de ögonlika fläckarna, h. lösrifven blomkrona sedd från
sidan och sammantryckt, i. fröredningsdelar, liksom förra figuren efter
uppblötta exemplar, k. fröhus uppsprunget och sedt tvärtför öppningen.
1. detsamma sedt längsefter öppningen, m. fröfäste blottadt, men med
qvar-sittande frön. n. detsamma utan frön. o. frö. — Dessa figurer hoppas man
gifva en sådan framställning af växten, att Rei c h e n b. icon. t. 83. f.
17a och 173 liksom flere andra äfvenledes efter torra och ofullkomligare
exemplar gjorda afbilder icke behöfva anföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
