Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROSERA ROTUNDIFOLI A.
Jungfru Marise Sil h år. Tätgräs.
Stdngeln klasöbärande. Bladen nästan kretsrunda,
från sidorne sammanvikna. Pistillerna tre.
Linn. FJ. Sv. n. 273. od. Wahlenb. n. 34i. Murray App. Med.
3. p. 5oo. Hahneman Apothek. Lex. 2. 2. p. 8z. Rein. Arzneim. 6.
p. IX. 227. Archiv f. d. Homoeop. I. 3. p.218. – III. 3. p. 70. — V.
2. p. i46. — VI. 3. p. 63. — VII. 1. p. 65. Homoeop. Disp. n. 108.
Gisler Vet. Ac. Handl. 1749. s. ii-i4 Graumiill. Med. Bot. 2. p. 3g.
Pharm. Bat. ed.Nieman. alt. 2. p. 24i. Whistling. Ekon. Pflanz. 2. p. 407.
Det torde finnas få växter, hvilka till sin plats uti Linnaeiska
sexualsystemet äro så lätt bestämda , men deremot till sin naturliga
förvandt-skap så tvifvelaktiga, som närvarande slägte. Ett beständigt femtal
hos ståndarne och antingen tre eller fyra pistiller förer slägtet säkert
till Pentandrien och Tri- eller Tetragynien. Derstädes finnas först
några buskväxter, med hvilka det knapot kan jemföras, och sedan blott
■Parnassia Sv. B. t. 172., som enligt de flestas omdöme är dess
närmaste slägtinge , och hos hvilken man torde i de på kanternas hår
körtelbärande honingshusen få igenfinna någon likhet med Droserernas
blad. Till dessa både slägternas skiljande fordras blott att märka det
närvarandes brist på honingshus, tvådelta skaftade märken, spiralt
sammanrullade kronblad, alldeles enrummige fröhus, som spricka i tro
eller 4 flikar, på midten af hvilkas inre yta frön äro fastade så att de
ligga (imbricatim) spånlikt nedöiver hvarandra mot fröhusets botten
med den fria ändan m. m. Till yttre delar skiljer det sig nästan mera
med sin före blomningen spiralt sammanrullade klase eller ax (nästan
såsom Asperifolias), sin nakna stängel, och sina blad, hvilka både i
kanten och på öfre ytan äro besatta med hår, i toppen utsilande en
myc-ketklibbig vätska. Detta allt är så eget, att man blir tvifvelagtig om slägtet
tillika med Parnassia skall kunna sättas såsom ett Bihang till Gruinales
eller efter de så kallade Capparidea eller om det bör lemnas alldeles
särskildet eller närmare intill Alsinacex , så mycket mera som en nog*
grann Ortkännare fört en annan Europeisk art till slägtet Spergula under
namn af Spergula droseroides. Mot detta sednaste strider dock kraften.
Icke mindre eget är Droserans vaxningsställe och dess kraft, som
allt synes stå i stort sammanhang-, ty, ehuru man väl icke kan påstå
att räxten tager kraften ur jorden, så finnes dock uti jorden en
förberedelse dertill som är nödvändig. Sålede3 finnas våra arter af
detta slägte endast på Rödmossa (Sphagnum), som i synnerhet med tiJf
den under förmultning antager cn fränhet, hvilken växten än vidara
synes föröka. Till följe häraf biifva dessa växter alldeles oätlige för
boskapen. I materielt afseende vet man blott att jernsalter hos dem
å-stadkomma brunsvart färg. Den finare kraften har man länge vetat
■vara så skarp, att huden inflammeras och blåsor uppdragas samt
vårtor bqrttagas, till hvilket sista ändamål knappt något är lättare att
tillgripa. Invärtes har den någon gång gagnat mot catarrh, (vattsot,
sten-passion, frossa, ofruktsamhet), ögon-inflammationer, men äfven
stundom åstadkommit dylika krämpor. Detta har man ansett såsom en
alldeles oförklarlig motsägelse till dess i sednare tiotalen af år på goda
anledningar en egen Läkarekonst uppkommit, som i rak motsats mot
den gamla säger, att lika medel bäst bota lika sjukdomar (similia
similibus curantur) och deraf kallas Homoeopatisk Medicin, som kundo
öfversättas med L i k a - v e rkni n gs Läkarekonst (då den andre
skulle heta motverknings Läkarekonst). Det är här icke hvarken
tillräckligt rum eller passande ställe att vidare förklara sådant; men
val synes man böra nämna, att härigenom upptäckaren af denna
Medicin, Hahneman, och dess efterföljare kommit derhän att genom eu
hög grad af utspädning göra farliga gifter till goda läkemedel. Således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
