Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har äfven tiessä växter efter en otroligt långt drifven förlunning
befunnits vara det enda varaktigt hjelpande medel uti riktig epidemisk
kikhosta ock vissa ögonkrämpor. Till den ändan stöter man sönder hela
örten, utprässar saften och blandar dertill lika delar spiritus vini,
hvil-ken blandning än vidara på ett konstmässigt och bestämt sätt
förtunnas ; hvarefter användningen sker med den kunskap och försigtighet,
som erfordras oc h icke hos andre än riktiga och goda Läkare kan väntas.
Denna starka kraft, som hela växten äger, att emotstå en
luft-organerna upplösande sjukdom, synes icke vara så alldeles olik med
egenskapen af hårens utsilade saft att liksom ett annat
gäsnings-äm-ne förhindra mjölkens upplösning. Den kommer nämligen komjölken
att på ett sätt tjockna , som hindrar den från all chemisk förvandling.
Uti Norrland synes komjölken i anseende till det beständiga
sommarljuset och andra om sommaren för hela aret i luft-kretsen sig
samman-hopande verksamma orsaker blifva så benägen till att surna , att den
sig sjelf öfverlemnad nästan hel och hållen från botten förvandlas i en
sur vassla, som föga kan användas. För att hindra delta beredes så
kallad Tätmjölk, som får en jemn seghet eller täthet från botten
allt till ytan af kärlet, och såsom sådan låter länge förvara sig samt
ätas, utan att på magen utÖfva den försvagande verkan, som i
ofvan-nämnde grad surnad mjölk måste åstadkomma. Denna Tätmjölk
fortplantas vanligen genom en liten del af samma mjölkslag; men från
början skall den fås derigenom, att man med Drosera bestryker
kirien, hvaruti sedan spenvarma mjölken särdeles af getter silas, och den
således erhållna, i början tunna tätmjöiken, sedan genom vidare
ut-blandning eller liksom fortplantning efter vissa reglor förstärkes tills
den får fullkomlig tjockhet eller täthet med en sötaktig smak, utan
all syrlighet. Man måste således härutinnan förfara med omsorg och
kännedom för att riktigt lyckas. Till Tät-ämnets förvaring öfver
■vintern behöfver man blott upptorka det tunnt utbredt på ett kärls
botten, hvarefter det om våren kan åter upptagas af vispad äpghvita
till vidare fortplantning. Den således beredda fullgoda tätmjölken är
så spis.sam, att den anses för en särdeles tillflygt uti onda år,
särdeles då barkbi öd måste tillgripas, hvilket betadt deruti blir mycket
drägligare. Man finner häraf att detta påfund icke blott är för
smakens tillfredsställande, utan hufvudsakligen ingår i folkets bergning.
Till detta vigtiga ändamål nyttjas i Ångermanland Drosera så bestämt
framför Pingviculu, att ingen tvekan i valet uppstår. Tät-ämnet synes
hos den sednare vara långt mindre utbildadt och afsöndradt.
Om man skulle våga, att göra sig ett vid vissa grundämnen mera
fästadt eller materiellare begrepp om den anfördo verkan, så kund©
man tro sig se Droserans kraft såsom i synnerhet verkande på
Mjölksockret och icke allenast hindrande dess öfvergång i surnad, utan
åstadkommande dess utdragning i en seg slemmighet. Kanske att
Drose-ran i sammanhang härmed förorsakar en Diabetisk tendens hos urinen,
som hindrar vattensot, samt en sådan slem- eller sockerbildning i
luftröret och ögonen, som skyddar dem?
Flere delar af växten synas tillkännagifva en särdeles känslighet.
Blommorna utveckla knappt sina kronblad, utan vanligen öppnar sig hvar
blomt^a lör en gång blott litet i toppen under middagstiden och vid
säideles vackert väder, hvarefter den straxt åter sammanvrider sig
omkring och tillika med fröredningsdelarne till en sorts tut, som skyddar
frukten under tillväxten och mognandet. Största retligheten visa
bladen, hvilka mest äro besatta med fångade flugor. Utan tvifvel
bidrager hårens klibbighet att flugorna invecklas t men det synes äfven som
skulle håren verkligen inboja sig och omsluta dem.
Detta allt synes gälla till den grad om båda hos oss förekommande
arterna, att man trott sig kunna förutskicka det såsom något allmänt,
ehuru man till egentligt bruk mest användt den rundbladiga
allmännare sorten. Sedan detta i förening med hvartannat här blifvit
anfört, få vi bättre rum att under följande nummer på en gång och
äfven i sammanhang ingå uti skiljaktigheten mellan båda artejna.
Tabellens förklaring är densamma som uuder följande art (der blott
g, b* och b** tilläggas), -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
