Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYOS URUS minimus.
Linn. Fl, Sv. n, 276. ed. Walilenb. n. 348. Syst. Veg. ed. Sprengcl
1. p. 972.
M in sta Musrumpa är en ordagrann öfversättning af
of-vanstående namn, hvilken man dock icke velat anbringa under
titeln af orsak, att ett sådant namn hvarken är ursprungligen
svenskt eller af den större svenska allmänheten bekant.
Växten är så liten, att den i allmänhet lemnas obemärkt, ocli om
den skulle märkas, blefve väl ingen jemforelse med de under
namn af 5 o 1 ö g o n väl bekanta Kanunklerna deraf följ den.
Detta oaktadt är förvandskapen med Ranunklerna så stor, att
skillnaden till slägte flere gånger blifvit satt i fråga.
Det är redan af Svensk Botanik bekant, att Ranunklerna
förändras på åtskilligt sätt till blombladens och ståndarnes
antal, så att, om ingen annan skiljaktighet lios närvarande lilla
växt ägde rum, skulle man icke för dess skull belasta
vetenskapen med ett särskildt slägte. Men det är i synnei’liet uti
den del, som gifvit växten sitt namn, hvaruti hufvudskillnaden
finnes. Man har väl också exempel på Ranunkler, som
halva utdraget frö-fäste, men icke till sådan grad, att frön
deri-genom få förändrad ställning till sina väsentligaste delar; en
omständighet, som vanligen är af den betydenhet, att icke blott
ett annat slägte, utan ofta en annan Naturlig Ordning deraf
uppkommer. Det är nämligen fröens upp och nedvända eller
hängande ställning, som så hufvudsakligen skiljer Myosurus från
Ranunklerna, att icke mera kan bli frågan om förening uti
ett slägte, utan blott om huru man med bibehållande af
analogi skall kunna qvarhålla dem i samma Naturliga Ordning.
Härjemte har Myosurus smala kronblad med nästan längre klo
än skifva och ett blomfoder, som nedlöper utanpå skaftet.
SjeLfva örten liar både blad och enblommige skaft endast från
roten.
Växten hörer till de egentligaste vårplanterna [planta verncet. ex. Draba.
•»erna, Veronica verna), så att den om hösten växer till så pass stora plantor,
som ’ tidigast om -våren kunna blomma och sedan före midsommaren,
gifva mogna frön, livarefter hela växten försvinner innan den
egentliga sommartorkan kommer. Med denna högst ringa växtens
varaktighet tyckes hela fröbildningen äga största samband. Då de mest
mångåriga växter såsom Palmträden sällan bära blommor och frukt, samt
äfven våra vanliga trädslag gifva vida mera frukt somliga år, så måste
deremot en sådan snart förgänglig ört som den närvarande nästan
nödvändigt gifva frön hvart enda år och det inom en kort gifven årstid.
Man ser i allmänhet att sådana växter rakt sträfva till frÖbildning, och
detta igenkännes hos närvarande i aldrahögsta grad. Den lilla roten
och örten är en obetydlighet mot frukten, som utbildad utgör största
delen af hela växten , och derföre ’å rättvist gifvit hela växten sitt
namn. Denna således egentligaste Musrumpan eller frukten får en
sådan saftighet, att frön kunna utbildas, äfven då eller i fall torkan
skulle göra hela den öfriga växten onyttig för näringen. Det blir
derföre mindre underligt, att fröet med sitt frö-foster vänder sig mera mot
frö-fästet såsom dess näring än mot örten och loten, som det val kan
umbära. Man synes således kunna säga, att denna ört på ett utmärkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
