Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt är bildad for att under sin fröbäring kunna uthärda den starkaste
uttorkning. En sådan bildning blir dock merendels inskränkt, hvariore
äfven vår Myosurus är enda arten i sitt slägte (sedan den så kallade
M. Shortli Rafin. befunnits icke väsentligen skiljd).
Den finnes endast uti Europa från Petersburg och Wermlands
slätare del till Montpellier och Kesmark vid Carpatherna. Man har väl
fnnnit en form uti Norra America, men denna torde liksom så många
andra Europeiska växter vara dit öfverkommen med Europeiska
nybyggare. Den synes sky från djupare och mera odelade
continental-länder. Huruvida detta kommer deraf att torkan i dem redan i
början af sommaren blir s>å stark, att en så beskaffad växt icke kan bestå,
måste lemnas derhän. Emedlertid har man anledning att tänka sig ett
sammanhang emellan allt hvad växter heter och climatet; och kansko
blifva just dessa minsta växter den känsligaste måttstocken på landets
torrhetsgrad. För att mindre lida af torkan synes denna och flere späda
vårväxter mest förekomma på ställen vända mot östern och
morgonsolen (Icke gerna mot södern och vestern såsom mera torkande).
Från dessa allmännare betraktelser torde man få återkomma till
mindre betydande anmärkningar. Den lilla Myosurus intager nyss
blottad jord, vid vägar och andra icke magra ställen, hälst å större slätt—
landstrakter, knappt uti skogs- och bergsbygder (således icke i Sweite
längre in än vid Basel). De första blommorna hafva temllgen
ordentligt femtal i blombladen och ståndarne, hvarföre växten rättast såsom
Linné gjorde föres till Pentandrien; men föröfrigt händer ofta, att
kronbladen blifva blott tre och ståndarne deremot sju: en förändring,
som icke kan anses underlig vid betraktande af dessa delars stora
lik-het hos denna växt (liksom blomfodret och kronbladen hos Ficaria %
ståndare och pistiller hos andra i synnerhet vatten-ranunkler). På
särdeles små stånd finner man blott 2 kronblad och 3 ståndare, till
och med på de aldraminsta inga kronblad utan endast 3 eller 4
ståndare. Detta är då en förkrympling, som icke bör göra oss ovissa om
det som är ordentligast. Annars göra de grönaktiga kronbladen ett
synnerligt utseende inom Jen nästan hvita blomfoderkransen, som i
synnerhet med sina nedåt gående mycket hvita utskott gör ett
synnerligt afbrott på det gröna skaftet, hvars saftighet de synas bevara.
Denna blomfodrets hvithet förenad med en stor tunnhet utom starkare
färgade och saftigare delar kunde liknas vid en hvit vaxkappa, i högsta
grad tjenlig att utehålla solens för starka inverkan från de inre af
saftighet så mycket i behof varande delarne, och det under en tid, då
frukten behöfvei komma sig före till full saftighets erhållande.
Denna lilla växt skall enligt anställda försök ätas af kor, getter och
hästar. Det synes slledes som hade den i likhet med flere vår- och
hostväxter förlorat den skärpa , som närslägtade växter annars hafva.
Tab. fig. a. visar ett något större stand vuxit mellan gräset i en
lågländt äugsväg vid Upsala, b. blomma med endast 5 kronblad, c.
blomma med 5 kronblad och 5 ståndare, eom blifvit från hvarandra
böjda och mellan dera frö-fästets pelare afskuren, betydligt förstorad,
d. frö-fäste med sitt skaft och elt vidsittande blomfoderblad. e.
kronblad något mera förstoradt. f. ståndare med icke uppsprungen knapp.
g. en del af frö-fästet längs efter skuret med tvänne q arsittande frön.
h. frö skuret på tvären, i. frö skuret efter längden så att frökärnans
vidlästning synes. k. den sednare skuren efter längden tillika med
frö-fostret. 1. planta med vidsittande fröskal tagen om hösten. Från
dess hjertbladsfäste utväxer sedan om våren så väl blad och blomskaft
som det öfver a. varande rot-tråds.kulppe, hvllket utgör liksom
sednare årets rot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
