Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYCHNIS alpina.
Kronbladen tvåklufna. Blomfodren omvändt
äggformi-ge. Blomskarm och stjelk glatta (utan så väl hår
som klibbighet). Bladen nästan jemnsmala, glatta.
Linu. Fl, Sv. n. 4io. ed. Wahlenb. n. 5i4,
u ndef Lychnis Viacctria, den allmänna T j är -ört en, 11.
€72 har man som hastigast vidrört den omständigheten, att den
här föreställda fjällväxten ai’ nyai’e, det naturliga systemet till—
gifne, författare anses för så skild från L. Viscaria, att den
åtminstone kommer i en annan afdelning uti släglet, då
der-emot Linné betraktar fjällväxten nästan som ett foster af den
andra. Dessa olika uppgifter härröra såsom vanligen från
o-lika synpunkter, som, då de å ömse sidor förenas med någon
öfverdrilt, så lätt alstra sådana raka motsatser, som väl icke
kunna ligga i sjelfva naturen utan på sin höjd föranledas deraf.
Sedan de nyare Naturliga Systemets anhängare uti allmänna
Indelningen sökt och följt naturen så mycket som möjligt, synas de
uti speciella detaljer nästan med flit säga sig lösa derifrån och söka
samt följa konstmässiga skiljaktigheter; då d erem o t Linnés
förfarande var motsatt, alt nämligen i det generella föga söka naturen,
såsom der ofta oupphinnelig, utan i stället vid detaljen dess mer
blifva vid densamma utan någon alledning genom konstmässigheter.
ii var ocli en af dessa förhållanden har utan tvifvel sin goda
sida ; och då man icke väl kan förena båda utan att förlora
bådas fördelar, så har man äfven böljat nyttja båda sådana som de
iiro. Men dä namnen som vi vilja bibehålla bero på den
sär-skildta kännedomen och vi i norden hafva mycket lättare för
att få en speciell naturlig åskådning af några växter än en
generell åskådning af hela växtriket, som södern mera kan
lein-11a, så följer, att vi enligt vår belägenhet måste mera närma
oss till det Linnaeiska förhållandet. — Här i detta särskildta
fall hafva de nyare hos de nu i fråga varande växterna sett
många konstmässiga skiljaktigheter, af livilka de liksom genom
sammanläggning slutligen få en stor summa, då deremot enligt
Linnreiska åsigten en allmän naturlig öfverensstämmelse äger
rum, som blott urartar i flere små skiljaktigheter. Detta kan
icke bättre föreställas än genom hela växtens granskning, så
liämligen att man börjar med frukt och fröredning, hvarpå de
nyare grundat sin sats, och nedstiger till hela växten som
mera föranleder den Linnaeiska slutsatsen.
Under sökandet efter konstmässiga speciella skiljaktigheter
hafva de nyare kommit på den satsen, att vår fjällväxt skulle
hafva enrummigt fröhus till lmfvudskillnad från Viscaria, som
mer än någon annan förvandt växt har detsamma femrummigP.
Denna uppgift är egentligen alldeles oriktig, men blott något
föranledd deraf, att hos L. alpina skiljeväggarue äro först o-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
