Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordentligare till antalet, aivikande än till fyra än till sex,
sedan kortare i sammanhang med hela fröhusets korthet och sist
mera tunna eller hinnaktiga således mindre tydliga och älven
mera förgängliga, derföre snarare förloras i gamla exemplar,
som måhända i sydligare länder, der växten är rarare, oftast
blifvit undersökta. * Med denna hufvudskiljaktighet synes väl
också största åtskillnaden försvinna; men ännu kan man lästa sig
vid att på L. Viscaria är det särskildta fröhus-skaftet mycket
långt, då deremot på L. alpina högst kort, eller som det
upp-gifves intet. Den större kortheten hos sednare växten blir i
sjelfva verket än mindre betydande, sedan man funnit af ,L.
Viscaria ett hon-tillstånd med rätt kort fröhusskalt såsom
vi framställt på vår anförde tabell. När man således går från
frukten, utan att deruti funnit någon stor olikhet, så bli de
tul luilla kronbladen af största betydenhet till arternas
skiljande, men motsäga just icke annars Linmeiska satsen om deras
stora förvandskap, ty denna klyfning kan väl stå tillsammans
med den större finheten hos fjällarnes art. Härmed följer
en-mildare mera bl-åaktig färg på de i allt smärre blommorne,
hvil-ka vanligast komma närmare t ill hvarandra; men, då detta
e-gentlgen häiör af de nedre blomskaftens slörre längd, så blir d< ck
den hos några gifna .skiljaktigheten, att blommorno si»ta mera i
hnf-vnd alldeles grundlalsk, och tvärsom skilja sig de nedre blomskaften
allt m»r och mer Irån stjelken och komma ibland från roten i
överensstämmelse nu-d den ö rige s’Örre delbarheten och spenslighet<°n.
Under allt detta fö’ loras tjär.iktuheten och växten antager en högst
glatt till och mt-d biåaktig yta. Ehuru den således ä ven i anseende
till tjäraktigheten icke kan komma under Viscaria, så bör den dock
såsom art stå nast derintill. Äfven den nu omlalta tunnheien och
hinti-aktigheten kan anses för grunden till fröhusets korthet, så vida den
iiännar sig till h 1S I i k beskaffenhet. som orkså kan hafva
oordentlig-heten i rummens antal med sig, hvilket al!t är en ofullkomlighet.
Dess förekommande är ymnigast på Svenska sidan af fjällen,
deri-från den m<*cl floderna synes sprids sig till närliggande öslra
landsorter ända till hafvet. Vid dess stränder upphör den sedan utmed
hela medl^rsta Sverige, men det är rätt besynnerligt, att den åter
finnes på o I s n d s södra del och de udtbir af Blekingen, som
likaledes vända sig mot största vidden af Östersjön. Pj della sätt hö»
rcr den till de L; ppska växter, som sprida sig blott till östra sidan
af riket. Ett mäikvärdighet är äfven att den växer högst ymnigt på de
gamla slaeg varpshöj-arne efter kopparhyttnn vid Garpenberg, der den
liksom på Öland är hösst fin och liten (nästan som Silene rupestris).
ingenstädes närmar den sig till L. Viscaria , så att orn nåton ölvergång
dertill icke kan bli fiå a, utan den skulle entigt Linnés vågsals vara
lik^otn en lösryckt vanslägting deraf, hvilket icke saknar all skenbar
anledning.
Man vet intet bestämdt om denna örts nytta, men såsom
saknande all klibbighet torde den vara mindre obehaglig än Tjär-Örten
för de gräsätande djuren.
Tab. är ritad efter ett måttligt stort stånd på Piteå Lappmarks
fjäl ar af Kyikohe’den Lasstadius. a. blomma särskildt. b.
blomfoder. c. fröhus omgifvet af sitt blomfoder och blott i toppen bart samt
uppsprunget med fyra nedböjda flikir. d. detsamma skuret efter
längden, så att man ser huru högt rummens skiljoväggar stiga mot toppen
af fröfästet samt huru kort det inom blomiodret varande Iröhusfästet
(Thecapodium) är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
