- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 10 - Plansch 649-720 /
187

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liksom i betydlig grad förtvinad, särdeles i jemforelse med
följande arter, som till roten äro ansenligt mera stadgade, Den
vaxer också sednare, så att den mot hösteia mindre hinner till riktig
frösättning och mognad, hvilket äfven torde kunna anses såsom
följd af en sydligare natur, som här vid dess nordligaste gräs
mindre får tid att utbilda sig. Deraf har liänt att våra
resande växtkännare i sydligare orter, dem de merendels lemnat
före dess mogning, fått mindre reda på densamma. Om den
derstädes mera än hos oss närmar sig till den följande arten,
måste man lemna oafgjordt.

Skidans smalhet kommer egentligen af fiÖens ringa antal
och deras bestämda en-radiga ställning, som allt ger utseendet
af en Arabis. En sådan smalhet synas flere närslägtade
växter (t. ex. Nasturtium aquaticum, Barbar cea’)’i sydligare
länder antaga, då de deremot i norden blifva som kortast och
mest uppblåsta. Det är derföre äfven i sydligare länder, som
den i jemforelse med odlade K ä 11kr assen (Nasturtium
a-quaticum /3 -prcecociws) fatt namn af Vildkrasse (som är
e-gentliga öfversättningen af N. sylvestre), hvilket namn den så
mycket mer förtjenar som den i anseende till sin både skarpa
och bittra smak icke kan nyttjas till mat, utan blott utgör en
iöda för mindre gianlaga gräsätande djur i likhet med
följande arter. — I sammanhang härmed kan såsom ett tillägg vid
’N. aqualicum Sv. Bot. n. 624. anmärkas, att äfven af densamma
odlas egentligen den nämnde sydligare varieteten, som bar tunnare
och mera rödaktige blad samt smalare stjelkar, hvilken skördas
under kyligare årstider såsom blifvande beskare om sommaren,
(enligt Hermbstedts Archiv 7. p. 338). I allmänhet synes
den mildare vintern särdeles vid liafvet befordra alla
Krassesorters ätlighet, livilken minskas i de kallare länder, der de
samma blott om sommaren kunna växa och det med
erhållande af en särdeles besk vidrighet.

Tab. tecknad efter stånd tagna vid Strömsholms-canalens utlopp
i Mälaren, b. ett stycke af stjelken nära roten , för Ett visa
densammas skarpa upphöjningar, c. blomma från sidan med utspärrad t
blomfoder. d. fröskida, e. dess genomskärning på tvären, hvaraf fröens
läge synes; f. fröskida efter längden blottad irån ena skalet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/10/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free