- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 10 - Plansch 649-720 /
195

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

melina aquatica Brotero, att icke nämna mycket om andra
med dylikt afseende gifna namn såsom Radicula Moench.
Bra-chylobus Desv. Caroli-Gmelina: allt så väl bestämningar som
namn, hvilka för mycket afvika från det Linnseiska, för att här
vinna någon efterföljd.

Uti allt det anförda kunna vi nu igenfinna en så
amphi-bisk natur, som i hela denna class af växter möjligen synes
kunna uppstå. Då den forsta arten, såsom nämnt är, blott en
viss årstid står i vattnet och sedan blir utsatt till och med för
torka* hvilket icke är något egentligt amphibiskt lefnadssätt, och då da
andra något närma sig derintill; så har deremot denna sitt goda
grund-fäste i en gyttja, som knappt någonsin blir bar, än mindre torr, och
uppsätter ur det betäckande vattnet blott högst på sommaren sitt
huf-■vud lör att njuta luften, hvilket i riktig grad kan kallas amphibisk art.
Till följe häraf får den hela sin anförda beskaffenhet, sin uppblåsning
och tjocklek, sin läderaktiga seghet, med ett ord allt det, som gör den
till amphibisk eller som det på svenska kan kallas lurkaktig (i
anledning deraf, att Oken lämpeligcn kallar amphibierna Lurchen).
Denna beskaffenhet står i sammanhang med hela vaxtställets
förhållande. Man vet att i stora länder finnas stora landtdjur, i stora vatten
de ansenligaste vattendjuren. Till en sådan vegetation, som nu
antydd blifvit, fordras således också stora polar, och en sådan afslörsta
omfånget hos oss torde vara den vattenbassin, som nedre delen af
Up-sala-ån bildar i den trakt som kallas Förena eller uppom Flötsund
till den så kallade Pålån. I denna trakt håller sig vår närvarande
amphibiska växt ymnigare och bättre utbildad än vi sett den
annorstädes. Huruvida den annars sträcker *ig, är svårt att säga, ty ju
mera egen local en växt fordrar, dess svårare är bestämningen af dess
geographiska begränsning, hälst man har ganska liten anvisning på
dessa localer, som kunna vara ganska vidt åtskiljde och hvilkas nogare
genomsökande är för forskaren förenadt med svårigheter, som under
tesor sällan öfvervinnas.

Så märkvärdig denna växt är i de nu anförda afseenden , så hafva
vi dock våra äfven antydda skäl, att icke anse de förra såsom några
uppstigne urartningar af densamma, utan snarare att förmoda denna
va-Ta en nedstigen förändring af desamma. Emedlertid, i fall of sådan
o-visshet, som här alltid kommer alt qvarbiifva angående ursprungliga
iöihållandet, synes man göra bäst, att gifva växterne sådana som dd
iörete sig, utan att genom slutsatser göra livarken den ena eller
andra obetydligare än den framställer sig. Det är af dessa skäl, som här
så myrket rum blifvit uppoffrat åt dessa växter.

Kraften är ungefärligen likasom i Rätti kan urindrifvande och
skjorbjugs-botande, hvarat i förening med ofvananförde nedre delarnes
former namnet (Raphanus aquaticus eller) V a 11 e n - Rättika. Likväl
ckall den såsom mycket mera besk och vidrig vara gagneligare mot
maskar. Om också i sådant afseende dess begagnande iör menniskor
icke kan yrkas, så torde den dock ingå i vissa djurs enligt instinct
brukade behofver. – Fröen kunna nyttjas såsom Senap, ehuru delta
galler mera om någre föregående arter såsom mera f.ögifvande.

Tah. ritad efter stånd taget vid nedra delen af Upsala-ån något
uppom Flötsund. Det förstås af ofvangifna beskrifning, att nedre
delen af stjelken mest tilihör vårtiden, att sedan vid •{••]• rot-trådar
utkomma med blad, som om hösten lå storlsk och form af fig. i. — b.
blomma från sidan och c. uppiirån. d. kronblad, e. fröskidor aittanda
med sina skaft på en del al spiran, f. Iro kida. g. dess långsida och
h. tvärskärning, ehuru visande färre fiön än man 3ednast funnit den
kunna få.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/10/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free