Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CNICUS OLERA CEU s.
Kål - tistel. Vild - Cardbenedict.
Bladen nederst nästan stjelk-om fattande , fjäderlikt
klufna; de öfversta tillika med blomskärmen
hjert-formige, skaftlösa, odelta, småtaggigt hårkantade.
Blomfoderfjållen uddade*
Linn. FJ. Sv. n. 725. ed. Wahlenb. n. 894, Whistling Ekon.
Pflanz. 4. p. 93» Graumiill. Med. Bot. 4. p. 3x4.
Bland de för sina sammansatta blommors skull så kallade
Sammansatta växterna {Plantce Compositas)
blifvaTist-larne i vidsträcktare bemärkelse tagna uti alla naturliga
anordningar satta först, såsom de i Ordningen eller enligt
Ordningens kännetecken fullkomligaste. Deras småblommor äro de
mest likformige och i det hela största, bildande inom sitt
gemensamma blomfoder och på sitt äfvenledes gemensamma
fröfäste ett större hufvud än några andra, hvaraf namnet
Capi-iatce, i sammanhang hvarmed hela örtens grofhet och taggighet
*ynes stå. För hela denna bildning kan fröfästet anses såsom
medelpunkten, som derföre hos vissa hinner en sådan
köttak-tighet, att den ätes såsom kål och tyckes vara grunden af ett
kålhufvud i smått. Hos någre blir denna kålhufvudsgrund
om-gifven af saftiga, bladlika skärm, som vid grunden tillika med
småblommorne blifva gula. Detta utgör dä Linnés
grundbegrepp för egentligaste Kå 1 tistel-slägtet (Cnicus), hvaraf den
närvarande växten är hnfvudarten.
Då man vill stadga detta grundbegrepp med säkrare
skiljemärken för att komma till åtskiljande af alla arter
Kåltistlar (Cnici) frän andra vanliga Tistlar {Cardui), så möta
visst svårigheter. Ett ända till toppen fjäderformigt fröfjun och
dermed i öfverensstämmelse stående agnar, liksom
sammansatta af hopflutna hår på skiljekantema af ett gropigt fröfäste,
skulle vidare skilja kåltistlarne från de andre, men detla visar
blott högsta grad af kåltistel-natur, utan att man vet om
riktigt nöjaktiga grausor för slägtet derefter låta bestämma sig.
Under det att sydligare länders växtforskare icke äro ense
livar-ken 0111 de vanligaste ängstistlarne (Cardui) med fjäderformigt
fjun skola såsom ett eget slägte kallas Cirsium eller förenas
med Cnicus, så torde vi tills vidare få framställa denna
egentligaste kåltisteln under sitt gamla namn. Delta oaktad t
erkänner man gerna att i sydligare orter finnes en hvitblommig
med stjelk försedd Carduus acaulis, som så går upp emot den
närvarande, att man blir villrådig om skillnaden. Det
förekommer oss som skulle de gamla Cardui snarare kunna närma sig
mot Cnici än tvärs de egentligaste kåltistlarne kunna bli
lika vanliga bl åblo mm ande tistlar. Så länge detta icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
