Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar vederlagt torde man göra bäst, att behålla de gul
blomstrande kåltistlarne för sig sjelfva.
Den närvarande arten, som kännes af ofvannämnde
beskaffenhet och förofrigt med sina starkt omfattande blad på en
hög ofta två och tre alnar hinnande något slankig stjelk, är
rätt allmän i Skåne särdeles den södra och vestra delen, från
hvilken den uppstiger i Hallands södra del allt till Halmstad.
Sedan är den blott funnen på W e stergöth land s
öfvergångs-formation nedom Wåmb icke långt från Sköfde, och slutligen
på dylik bildning i Södra Norrige norr om Moe. Den växer
icke såsom de egentligaste gemena tistlarna på smutsiga
rude-ral-platser, utan finnes i ängarna vid bäckar och der vatten
ned&ilar, hälst närmare skogskanter och bland löfbuskar. På
sådana ställen har den ett ganska renligt och vackert utseende,
långt mera än de andre allmännare ängstistlarne, liksom
anvisande dess ätlighet.
Ehuru den icke veterligen finnes i någon af Sveriges
ö-stra landsorter, så är den dock allmän i Ryssland ända upp till
Petersburg. Det är i .synnerhet i det landet, som unga
växten vårtiden skall förtäras såsom kål, af ett folk, som mycket
mer än de fleste andra vet att begagna sig af vegetabiliska
födoämnen, hvarutinnan Svenskarna stå vida efter icke allenast
detsamma, utan också de fleste folkslag i verlden. 1 Jutland
Bjttjas i synnerhet växtens öfre del att färga gult. De
safti-ge blommorna hafva någon lukt och sugas ganska flitigt af bien,
livilka af dem få mycket ämne till både vax och honing.
Frö-fjunet af denne framför andra tistel-arter skall kunna spinnas
med ull och begagnas till hattar. Bland tama djur skola getter
och svin men i synnerhet hästar mycket gerna äta denna
liksom andra något beska icke allt för mycket stickande tistlar;
deremot kor och ännu mer får sky för densamma, kanske
äf-ven af orsak att den verkar vidrigt på mjölken såsom man
anmärkt om några andra i synnerhet beska Tistlar. Att tistel—
frön i allmänhet äro en föda för småfoglar, kan anmärkas.
Tabellen, tecknad vid Lund i Skåne, har icke kunnat upptaga
mer än växtens blomtopp med ett dernedom varande underlagt blad ,
fästadt vid en bit af stjelken, b. en småblomma med fjun och
ettstycke af fröfästet jemte några blomfoderfjäll. c. fröfästets gropar,
åtskilda af agnar (palex) delta i hår, eller om man häldre vill af borster a
som eammarflutit till agnar. d. toppen af ett agn, mera förstorad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
