- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 10 - Plansch 649-720 /
207

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

se eller liksom de s m an skör tel, hvarifrån mesta vällukten utgår.
Man finner i allmänhet att de Orcliis-artade blommor, som
äga en utmärkt korrt eller också mycket smal sporre såsom de
mesta Satyria, äfven hafva den mesta vällukten; och det blir
då öfverensstämmande med Honingshusets än större
begränsning hos denna växt, att densamma till luktens bestämdhet skall
öfverträfla dem alla. Detta allt utgör så stora skiljaktigheter
från slägtet Ophrys, att man efteråt kan förundra sig öfver
föreningen dermed och således icke behöfva ha afseende på
be-fröningskropparnas vidfästning med bara strängar, som
sannerligen är ganska svårt att urskilja.

Vällukten af dessa blommor kan väl vara något hk den af
andra Orchider, men mex-a genomträngande honingsaktig och
stark äfven midt på dagen, hvarföre också växten derigenom
mera ådragit sig allmänhetens uppmärksamhet samt fatt svenskt
namn. — Växten synes derföre liksom alla Orchideer ratas a t
hästen, men kunna ätas af idislande djur. Roten är så slemig
att saften deraf redan vid tuskärning låter draga sig i trådar.
Ehuru växten således icke saknar utmärkta egenskaper, har den
dock i anseende till litenhetezi och mindre allmänt
förekommande blifvit mindre bemärkt.

I sammanhang med det anförda synes denna växten också
mest förekomma i de mustiga liafstrakterna särdeles Roslagen,
Gottland, Öland och Skåne; mera sällan uti bergstrakter, särdeles
sådana som äga underlag af öfvergångskalk såsom vissa delar
af Westergöthland, Ostergöthland, Nerike och Dalarne.
Omkring Mälarn är den sällsynt der någon bergaktig inneslutenhet
skyddar t. ex. utom Upsala vid Norby nära Sandgrind.

Tab. vid Upsala ritad efter ett tämligen stort stånd. b. blomma
särskild från sidan sedd, nigot förstorad, c. densamma, sedan yttre
kronbladen blifvit borttagna, d. ett af de öfre inre kronbladen, e.
blom-läppen ensam från sidan och f. bakifrån, g. hela blomman framifrån
sedd med utspärrade kronblad, h. frÖredningspelaren framifrån och i.
densamma från sidan sedd. k. en liten planta med sin lilla
rotknöl.–Redan pi det blommande ståndet a. synes nppom de egentliga
rot-trådar-ne utur nedersta stjelkleden utkomma det tvärskott, som pi ändar,
skall få en ny rotknöl, a* en sådan rot, som under mer än en
månads tid stått i ett vattenglas och derunder fått en liten knöl på
ändan af det nämnde sidoskottet, men som dock tyckes vara allt för
liten för att nästa år kunna gifva blommande stjelk. a** en srörre
planta med en större rotknöl på sidan, hvarutur dock d. 16 Angusti ännu
icke något tecken till nästa års stånd syntes utkomma, således
fortgången af det ena årets stånd efter det andra tyckes vara mycket
senfärdig och otydlig i jemförelse med de riktigt tvåknölige Orchidernas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/10/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free