Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mängd långbenta hafsinsecter •, ogIi vi kunna tillstå, att mer än
en gång en dylik känsla uppkommit bos oss.
Arten förekommer knappt på öppna och rena hafsstränder,
utan tillhör egentligen sådana bassin-lika vikar, i hvilka
halsvattnet under vissa vindar uppdrifves och sedan blir
qvarstå-ende, eller åtminstone qvarlemnande en bafssyra i grunden.
Omkring sådana ställen förekommer den mest i nordvestra
Skåne, sa utsatt för hela Cattegats indrifvande vatten. På
andra orter och localer söker man den ofta länge förgäfves;
men påfinner den dock ibland på ganska synnerliga
belägenheter t. ex. vid gamla hamnen utanför Wisby. Till och med
vid några insjöar upp på Ostergötblands slätter finnes den
visst växande såsom vid Skogssjö nära Skenninge, och utan
tvifvel flerstädes. Man sträfVade länge emot antagandet af en
så egentlig hafsväxts förekommande så långt upp i landet,
o<4i ville tro att det snarare vore R. palusiris> så mycket
mera som man icke fick dess fröskal rätt utbildade; men
sed-nast erhållna goda exemplar sätta arten utom tvifvel. Den
nämnde R. palustris synes vara en mera sydlänt växt. soin
knappt finnes uppom Skånes liafskanter; då deremot R.
maritimus troligen föga rättar sig efter lufttemperaturen, utan
mera söker en syra i grunden, som tillhör visSa bassiner,
äfven om de icke äro egentligen salta af det nu varande
liaf-yets vatten.
Den rena syrlighet, som tillhör de egentligaste s}Torna
(.Acetoscs), synes mest förekomma upp i landet, der grundens
fuktighet är som renast. Näst derefter torde i slägtet hos de
större Lapatha betydligaste styptiskä kraft uppslå; och
slutligen vid hafvet bildar sig en mera besk gulaktighet. Den
närvarande arten har icke blott till bladens form någon likhet
med Luteolan, utan tyckes äfven hysa något dylikt färgämne,,
som mest ger sig tillkänna i roten och fröskalen.
Tab. är tecknad efter ett mindre stånd vid Helsingborgs
bamc-b. ung frukt med blomfoderflikar, och ännu röda sido-taggar på fiö.-»
skalet, c# mognade fröskalet med sina långa sido-borst*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
