- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 10 - Plansch 649-720 /
263

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gaste af alla. Då tillika örten kryper ganska tätt invid
rtiarken, så märka vi den knappt förr än de vid temligen långa
skaft fastade blåshufvena af små äggs eller större hasselnötters
storlek ligga för våra fötter. De hafva merendels åtminstone
på öfre sidan en blekröd färg och kunna må ske mest liknas
vid någon större sort Ananas-smultron; men få aldrig den
litenhet och starka rodnad, som vanliga vilda smultron.

Man anmärker denna art knappt annat än mot liosten
på fält och betesmarker vid eller nära hafvet i de för
Östersjön mest utsatta södra landsorterna Skåne, Blekingen, Öland
och Gottland som ymnigast; mera sällsynt är den i Halland
och utanför Götlieborg, samt slutligen sedd vid Johannisborg
utom Norrköping. Den älskar utmärkt mustig grund, och som
det synes äfven gödning, livarföre den mest håller sig vid
bebodda stränder nära sund o. d. Således är den nu för
tiden vid Carlbergs canal allt bortåt Ulfsunda-fjärden ganska
ymnig, om derstädes alldeles ursprunglig eller händelsevis
dit-komraeu få vi lemna oafgjordt.

Anställda försök säga, alt denna växt ätes af all boskap,
ehuru just icke af något djur utmärkt gerna. Skulle man
deremot få använda ofvan anförda allmänna satser på
densamma, så skulle man af de särdeles små fröen och
blommorna sluta iill särdeles mustiga blad. Det förekommer också
mycltet sannolikt, att den utgör en hufvudsaklig del af det så
mycket värderade betet på fälten nära hafvet, och kanske eu
del af den must, som vi veta de så kallade
Masch-län-derna i Holistein och än mer Holland äga. Den bör väl då
afbetas så tidigt, att blåshufvena ej hunnit utväxa, hvilka ej
kunna annat än vara mindre behagliga vid betandet och
kanske* en orsak, att föi’sök i smått icke utfallit särdeles gynnande.
Att örten deremot icke passar till afbärgning, ses lätt af dess
krypande växt. Äfvenså blir det tydligt, att dess
fortplantning på marker, som icke äro dess mer egnade för
densamma, måste misslyckas.

Tab. ät tecknad vid Mars.trand af Dr. Wahlberg, så att
huf-vudfiguren visar både blommor, halfväxt och mogen frukt. c. elt
fruktbärande uppsyäldt blomfoder, d. frö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/10/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free