- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 10 - Plansch 649-720 /
271

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommer den deremot på mera öppna ställen,’ så kan väl
Lända, att stjelken någon gång lägger sig ned, men
merendels förkortas den dei’liän, att blommorna bli sittande
alldeles vid roten, emellan en ros afH)lad, som då äfven bli
rätt korta och således synas mindre smala. Dessa tre
tillstånd näml. af mera klas-artad (racemosus) blomning, mera
axlik smalhet och slutligen stjelklöshet, hafva gifvit
anledning till bestämmande af tre särskildta arter, som icke ens
äro art-förändringar, utan blott olika ställningar härrörande
af ställets beskaffenhet.

I dessa olika former förekommer den på alla
Europeei-ska fjällar, ehuru den smala trådlika synes vara allmännast
i norden, särdeles i den flackare trakt, som blifvit betecknad
med namnet Lapp ska öknen (Sv. Bot. n. 644). Man ser
den der ofta nog växa ihop med eller nära vid G. sy Ivat
i-cum /2 fuscatum, utan att man kan märka någon öfvergång
från den ena i den andra; än mindre hvilkendera skulle vara
stamarten för den andra. Man är väl van vid att snarast
tänka sig skogstrakten, såsom grund för en del af fjällarnas
vegetation; men det är väl troligt, att fjällarnas växter i
ur-verlden funnos förr än skogstrakternas, och då skulle
härledningen blifva omvänd. Man må genom denna vink
åtminstone låta afhålla sig ifrån, att enligt slutsatser föreställa
naturen annorlunda i våra systemer än den för våra ögon
sjelf i sin frihet framställer sig.

Tab. ritad i Lappmarken aF Kyrkoherden Laestadius, a. den
första formen med många blad och många blommor på den
stadigare stjelken. b. den andra formen med få så väl blad som
blommor, på en derföre mera trådsmal stjelk. c. den tradje formon
utan nåcon stjelk. d. fröbärande topp med skaftade fröfästen, som
ar ett för alla tre formerna gemensamt moget tillstånd, ehuru
tydligast på den andra fqrmen. e. frö med sitt fjun.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/10/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free