Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAREX liAXA.
Axen med uthängande skaft, aflånga, aflägsnade från
hvarandra. Axskärmen skidformige, med korta blad.
Fröhusen lika långa med de trubbige fjällen, allångt
elliptiska, något trubbige, tilltryckta; mynningen
alldeles lielbräddad.
Wahlenb. Fl. Lapp. n. 44o. 1.15. f. x. Sv. n. 1062.
Om man nu skulle fullfölja den anledning, som gafs under
förra nummer, att betrakta Starr-arterna, särdeles de
mång-axade till deras olika utseende efter växt-ställena, så kunde
anmärkas, att ingen har ett så ängs-gräs-likt utseende, som
C. pallescens med sina mjuka, till och med vågige blad,
gröna blomning och trubbige, nästan gräs-korns-lika fröhus.
Vid kanterna af så väl kärr som andra vatten, finner man
de mest bredbladige och mest skärande af allmänheten
egentligast för sin sträfhets skull så kallade Starr-arterna vara
försedda med för stråets skarphets skull också blott tvåsidiga
skärm. Längre ut på kärrenas gungflyn bli arterna mera
smala; men till slut på mossarnas ur än större djup liksom
uppväxta Röd mosse (Sphagnum) antaga de ett alldele»
Tåglikt utseende med rundadt strå och återigen skidformiga
skärm.
Betraktar man närmare den flock af Starr-arter, livaruti
C. limosa utgör liksom medelpuncten och livartill
närvarande art äfven hörer, så synes sådant än mer utveckla sig.
Denna flock tillhör egentligast norra Sverige, der de olika
kärrtrakterna äro mest utbildade. Således finner man icke
förr än der vid kärrens kanter, eller ’i det till kärr sig
samlande nedrinnande vattnet den derföre så kallade C. irrigua
med sina breda blad och spända skarpt trekantiga sti’ån,
be-stämdt ensidige skärm och smala intet omsvepande fjäll.
Utom densamma i gungflyen fås den redan nämnda
mellan-arten, som är den allmännaste och längst nedstigande mot
södern. Längre ut uppträder då såsom sagt rätta rödmos
segrunden, som ofta i början och då den ännu ibland kan
uttorkas, antager en viss surnad eller saltaktigliet, som gör
den öfverdragen med mer eller mindre hvitnande gräsartade
alster såsom Schoenus albus och den så kallade Carex
livida, som då utmärka sig jemte sin hvitnande yta med
rund t strå och i sammanhang dermed skidformiga skärm samt
mera omfattande fjäll. Till slut eller aldraytterst uppstår
en sådan rödmosse-dy, som icke mer kan kallas gungfly,
emedan den icke sammanbindes eller genomdrages af några
gräsrötter och derföre med sitt jordlika utseende blir mest
försåtlig för djuren, som deruti ofta omkomma utan att nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
