Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gon simkonst kan rädda dem. Detta är livad Linné hade i
sinnet då han uppnämde Juncus stygius i en stygisk locaL
Det är denna Rödmosse-dy, som mest tager
öfver-lianden uti den nordligaste Lappmarken, der i anseende till
det jenmt och småningom afsluttande landet ingen sjötrakt
nedom fjällen bildar sig såsom i sydligare Lappmarker, utan
i dess ställe en kärrtrakt, förmodligen den största i sitt slag
i Europa. Denna trakten, som utgör den nedre delen af
den förut betecknade Lapp sk a Ödemarken eller rättare
Öknen, är också icke allenast den mest obeboeliga, utan
för både menniskor och djur den mest otillgängliga, så vida
som ingen varelse enligt det som redan antydt blifvit om
sommaren hvarken gående eller roende eller simmande, utan
må hända blott flygande såsom en sträck-fogel kan deröfver
framkomma. Om icke en sådan trakt är tdl för de största
vadare hland foglama, hvilka ensamna synas kunna
uppehålla sig på en dylik dy, så synes man förlägen 0111 icke
naturen äfven i norden äger en sådan ytterlighet af jordmån,
som är nästan otillgänglig för djuriska naturen. Deremot
växt-naturen synes väl här såsom annorstädes gå längst; och
således finner man denna stygiska delen af Lappska
ödemarken eller denna stygiska öken, så mörk eller nästan svart
af nedsyltad Sphagnum, som den andra är hvit af torr
JUienmossa, vara just för eller till en del af närvarande
Starr-art bildad, hvilken bland alla sina närmaste
för-vandta är så yttei’st tåglik och vek, att man deraf trott sig
böra ge den sitt art-namn; så ovanligt långskidad och till
fjällen så mycket omsvepande; till och med af en blekbrun
färg, som mest synes tillhöra den af multnad Rödmossa
bestående grunden om man annars för en så bottenlös local får
nyttja den benämningen.
Den påfanns först år 1800 i en så otillgänglig trakt vid
Enontekis. Sedan anmärktes den af ingen förr än
Kyrkoherden Lasstadius blef bosatt i trakten och fann den mera
allmänt, ehuru mindre storväxt i trakten af den nya kyrkan
Karasuvando.
Tab. är derstades ritad af Kyrkoherden Laestadius, som i
donna ensliga ort användt så mycken af verldsbullret visst icke störda
men dock af lifsbärgningens omsorger inskränkta tid för Sv. Bet. —
b. fröhus med sitt fjäll. c. fröhusets och innevarande fiöets
tvärskär-ning. d. hela fiöhuset och e. det uttagna fröet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
