Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALIX HASTATA.
Fruktämnena skaftade, glatta, förlängda och näbbiga;
fjällen hårige. Bladen mest äggformige, hvassa,
nästan skaftlösa, ådrige, finsågade,. oftast med
breda bladskärm.
Linn. FJ. Svec. n. 882. ed. Walilenb. n. n3i.
Sedan vi talt om så många olika localer eller jordmåner
ocli det utseende, som de kunna sägas gifva åt högsta
norden, torde icke ÖfVergången blifva svår till betraktande af
den ansenligare delen af vegetationen, som i synnerhet ger
hvad man kunde kalla växt-physiognomien åt landet. I
stället för de mer eller mindre dvärgaktiga barrträd,; som i
Pinus Mughus hafva sin ytterlighet, på medlersta Europas i
synnerhet östligare alper, har Lappska fjällen sina mer eller
mindre dvärgaktiga Björkar, hvilkas ytterlighet är den
egentligen så kallade Dvärg-björken (.Betula nanci), och
såsom kanske än mera egna sina Vide- arter. Det senare
slägtet är så mångsidigt och talrikt, att man väl något
bestämdare synes kunna afgöra, livilken del deraf mest tillhör
högsta norden. Detta blir då icke så mycket de med
ludd-na skaftade men trubbiga fröhus, som utgöra svenska
skogsängarnas plåga, utan fast mera de med glatta långspetsade
fröhus och glandulöst sågade blad, hvilka med sin mera
guldgula färg synas bättre svara mot det beständiga
midsommarsljuset under föröfrigt vinterns fortfarande (såsom nedanför
nämnes). Bland dessa är S. lanata både den som ensamt
tillhör Lappska fjällen och den vackraste af alla. Med
densamma är vår närvarande art mera förvandt än man i hast
skulle kunna tro, och det i följe af sina nästan på samma
sätt långhåriga fjäll i en annars alldeles glatt blomning, sina
utmärkt ådriga, glandulöst sågade blad (sådana som de
under luddet äro i än högre grad på S. lanata), ehurii
blomningstiden är något olika.
Denna blomningstidens olikhet hos Salices och dess rätta
begripande fordrar ett återgående till allmännare betraktelser.
Att midsommaren eller solens beständiga sång öfver horizon-
• ..fr» . , ö O O
t ©1 inträffar i dessa trakter innan våren komini t eller nästan
en månad förr än till följe af luftens temperatur vintern
för-jagas (eller då i anseende till ljusets aftagande hösten nalkas),
kan ej annat än vara en hufvudorsak till Lappska
vegetatiö-nms egenhet. Deraf måste vegetationen syfta till
vårblomning eller att först af allt utveckla blommorna, och deraf
utan tvifvel att Björkar och Salices kunna gå som högst upp.
der deras toppar lysa guldgula af blomning medan djupa
snöbäddar ännu betäcka marken och deras rötter: sannerligen
en i högsta grad Lappländsk syn, som kan väcka beundran
öfver ljusets magt öfver vinterkölden. Men den långa vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
