Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tern och den med köld och snö så mycket omskiftande
våren synes göra, att de som hafva de tidigaste eller redan
om hösten utliängda amenta måste till slut blifva efter dem,
som först om varen utsträcka liängena ur sina knoppar.
Således har sjelfva Dvärg-björken nästan inneslutna
hann-blommor om vintern, och bland Salices, som alla hafva
dem än mer betäckta, gå just icke alltid de arterna, som
blomma först eller på bar qvist, som högst. Den nämnde
S. lanata är i denna såsom i andra delar den mest egna och
förunderliga derutinnan, att ehuru högt den står på fjällen,
gå utskickar den sina guldgula ax ganska tidigt, liksom
upphämtande solens gyllene strålar bland snö och is. Vår
närvarande art dröjer deremot något liksom behöfde den för
sin spädare blomning en mindre hård årstid, och således
framkomma de ej förr än med de första bladen. När den
blommar har den dock mycket späda blad till finhet färg
och form icke så alldeles olika Myrten i synnerhet högst
upp mot NordCap. Ju sednare deremot andra grenax
utvecklas och ju längre den kommer ned i skogstrakten, dess
mera breda nästan hjertformiga blad får den, nedom sina
ganska korta bladskaft försedda med nästan dylika
bladören, som allt gifvit den sitt art-namn.
Ehuru denna arten äfven förekommer på medlersta
Europas aljier, är den dock der så sparsam och dålig, samt
inskränkt till högre regioner, i anseende till vegetationen mest
närmande sig med högsta norden, att man har möda
igenkänna densamma, sedan man sett dess ymnigliet och
frodighet i vår högsta nord, som utan tvifvel är dess egentliga
stamhåll. Bortåt NordCap finner man den såsom sagt nästan
i form af små Myrtenbuskar till en stor del betäcka marken,
der den nämligen äger nog beständig vätska, som den
fordrar. Ungefärligen så äfven på fjällen, hvarifrån den sedan
synes sänka sig, åtföljande i synnerhet de större
vattendragen långt ned i skoglandet. Således synes den som
aldra-vackrast vid Kemi- och Torneå elfvar, der den i form af
vid pass manshöga häckar bekransar alla stränder. Längre
söder i Sverige finnes den endast liksom sparsamt kringkastad i form
af en nästan krypande buske ungefär såsom på södra Europas alper.
Således växer den verkligen nedom Omberg vid Brobybro med
Bart-sia alpina, och skall äfven vara sedd i Skåne. Likväl akte man sig
noga att icke i dess ställe taga S. livida , hvilken* bredbladiga
förändringar svårligen skiljas derifrån utan en noga uppmärksamhet på
frÖ-redningsdelarne, som ju längre åt söder dess rarare träffas på S-hastata.
Den synes vara for Rht-nen och annan boskap till sommarföda den
behagligaste af alla allmännare Pil-arter; äfvensom under blomningen
ett hufvudtillhåll för de i Lappmarken så ymniga Jordhumlerne.
Tab. är äfvenledes tecknad vid Karasuvando af Kyrkoherden L
s-stadius. a. hannqvist i full blomma, b. c. en förändring af
hann-blomman med sammanväxta ståndare-strängar, d. honqvist något
öf-verblommad så att fruktämnena bättre synas. e. fruktämne med sitt
fjäll betydligt förstorade, f. fullväxt blad i synnerhet af nedre grename.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
