Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 73. QUERCUS ROBUR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
73.
QUERCUS ROBUR.
Ek. På Finska: Tammi.
Löfven äro aflånga, mot yttra ändan bredare,
på sidorna flikiga eller groft tandade med
trubbiga flikar.
Linn. Flora Su. p. 34o. Cl. ai. Monof.cia, potjandr. Liljebl. Sr. Fh
*. 293. Kl. 15. SiMKViLfi. Patr. Sällsk. Hush. Jurn. ijgS. Juli, Aug. s.
*70. 1787 Jan. s. 200. Murr. App. Med. T. 1. p. 6. T. 6. p. 1. Swartz,
Alman, för år 1798- Linderh. HauJlex. Art. Ek. Vharm. Qu. Con. Fol.
G) and. Cupula;, Gallae.
Efken är ibland våra störst* och dyrbaraste Träd; växer
långsamt; finnes knappt norr om Gefle; hinner till 5oo år;
skadar gräsväxten; låter ogerna flytta sig. — Ollon
planteras i los jord eller under buskar af En och Hassel, ett par
tum djupt, med spetsen uppåt vänd. Blommar strax elter
löfsprickningstiden i Maj eller Juni. — Han- och
honblomstren lia särskilta Hängen på samma träd. De förra äga
5klufvit blomfoder, 5- io ståndare, meningen blomkrona;
Honblomstren hafva helbräddadt skrofligt blomfoder, som
blir på frukten likt en skål, 2-5 stift, och ingen
blomkrona ; frukten är en nöt med läderlikt mjukt skal. Det
gifves 2 förändringar: den ena bar 6-7 ollon på hvart
hänge och korta iruktstjelkar; den andra har 2 ollon på
lång fruktstjelk, djupare flikiga blad och blekare ved.
Mot svåra diarréer, rödsot och blodflöden nyttjades
förr dekokt på bladen, men nu sällan, om icke efter
tillräckliga laxermedel och emot sjukdomens slut, då
stärkande medel fordras. I envis halsfluss, till gurgling, kan
de-kokten med vin och håning brukas. —Bark på unga
qvis-tar, till en god handfull, kokad i en kanna öl ell. vatten,
och druckit 1 qvart. 2-3 gånger om dagen, har gagnat i
rödsot och frossor, sedan tarmkanalen varit ren. Med
Ka-millblommor ges Barken i pulverform till i- drakme hvar
5:dje timma på feberfria tiden mot frossa, och säges
stundom varit bättre än kina. Fint pulveriserad bark,
blandad med rödt vin, tjemir till omslag att lägga på utfallen
ändtarm och bråck. Dekokten med litet alun är nyttig
i tungspenens slapphet och halsfluss utan stark
inflammation. — Ollon, i stället för kaffe, då skalen skiljas ifråa
kärnorna, berömmas af1 många; men deras nytta i
körtelsjukdomar lär fördra mera bekräftelse, elraru de kunna
anses såsom stärkande, och derföre nyttiga i åtskilliga
sjukdomar af svaghet. Hårdt torkade och till pulver stötta,
hafva de botat frossan; och förtärda med varmt öl,
hv&r-efter den sjuke i säng underhållit stark utdunstning, bar
P».osen dermed blifvit kurerad, så att svullnaden efter 12
timmar lagt sig. Söndermalna och med sädesmjöl eller
kli blandade, duga de till bröd, som dock är något kärft
och stoppande. Ollon äga en svag nerfdöfvande (narkotisk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0010.html
