Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 73. QUERCUS ROBUR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kraft, som under torkning i fri luft på ett års tid förgår,
då de böra kokas, torkas och sedan malas, för att kunna
till bröd användas. — Galläpplen tillkomma, liksom
Sömntorm (Nr. 29), af en insekt (Cynips), och sitta mest på
löf-vens undra sida, men hårdna icke hos oss, och blifva
der-före till sin verkan svagare än de Turkiska, som i handel
förekomma, och samlas på andra Ekarter. Ytan är bättre
än det sköra inup; de blåaktiga och tunga ha mesta
värdet, och samlas innan insekten genombårat galläpplet och
utgått. De hysa al Ekens delar det starkaste
sammandragande ämnet. Cdllen. anser icke Galläpplen tillika med
bäska medel (Gentiana &c.j invertes, såsom farliga. Andre
berömma 6 uns destiil. vatten, tiil io gran G all. och 3
uns af någon sirap, hvaraf dosis är i början ett skedblad
bvar 5-4 timme, och sedan mera, mot väderspänningar
al slapphet i magen och tarmarna. Om så fordras, brukas
mellanåt laxermedel. Dekokt på Galläpple nyttjas i la~
vement, emot värk öfver länderna af ändtarmens svaghet,
hvaraf ofta hemorroidalkrämpor uppkomma. Salfva
bere-des af fint pulver och svinlett eller osaltadt smör, lika
delar i vigt, emot blinda gvllenådern; och är felet högtupp
i tarmen, insprutas stark infusion. Dekokt kan ock tiil
omslag eller insprutning vid förslappade utfallna delar
användas. Åf Galläpple göres svart skrifbläck: t. ex. 6 lod
GalL och 2 lod brun bresilja kokas i 5 qvart. vatten, tills
i stop är qvar; detta silas, får kallna, och tilläggas 2 lod
ren (ej vittrad) jernvitriol och 2 lod rent gumtni arab.
Galläpple tinktur af ■£■ uns Gall. och z uns sprit, upptäcker
med mörk färg jern i mineralvatten. Med samma tinktur
återställes gammal urblekt skrift, som deirned öfverstrykes,
hvilket dock sker bättre med blodlut först, och en svag
syra sedan. Galläpple med jernvitriol sätter mörka eller
svarta färger på ylle, silke, läder, horn och träd. — I
Hushållningen användes barken, som der till aftages helst om
våren, tillika med barken af gammal björk, till
LidergarF-ning. Den grofva är till sålläder bäst, och den af unga
träd ell. qvistar tjenligare till öfverläder. Spån och löf
tje-na äfven till garfning. Till svärtning nyttjas barken med
jernvitriol, men Iruktfodren skola der till vara än bättre.—
Ollon göda svin. — Med sågspån af Ek svärtas linne, och
• med stickor af samrna träd i vin, som börjat gäsa,
förbättras det. — Vedens nytta är allmänt bekant; svenskt Ek.
virke anses hårdare än utländskt; cm det genast klyfves,
rökes och sedan torkas, spricker det icke. Albarkas trädet
ett par år förr än det falles, blir veden hårdare.
Snickararbete, gnidit jemt med torr rödkrita, och sedan bonadt
ell. fernissadt, får utseende af mahogene. — Eksvamp,
torkad och bultad att den blir mjuk, stoppas i blödande sår.
Tab. — fig. a. förstor. Hanblomster — b. ett dyl.
Honblomst. — c. pistill med fruktämne — d. frukten, Ollon kallad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
