Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 103. POPULUS TREMULA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
103.
POPULUS TREMULA.
Asp. Darrpoppel, På Finska: Haapa. På Lappska: Suppi
Löfven äro nästan runda, i brädden tarulade
och på båda sidor glatta. Blcidstjelkame äro
hoptryckte.
Linn. Fl. Su. p. -»57- or>- UmrciA. octandr. Lilj. Sv. Fl. s. 5°7*
Kl. 13. Samkulle. Åtskilde. Fisclierstr. F.kon. TliUf. I. s. 027. ^4. Tllennand.
om Aspens egensk. och nytta öic. Prses. K alm Abo 1759. 4:to Rothojfs
Husli. Magas. I. s. 25. Linderh. Handlex. för Laudthush. 6cc. I. s.
83– ■ —–-——
.Aspträdet nr allmänt i hela Sverige, älskar något fuktig
jord, men växer äfVen i torr och sandig. På i5 eller högst
20 år kan stammen vara tjenlig till timmer. Ilrån dess
vidt utbredda krypande rötter, uppskjuta en myckenhet
telningar, livilkas blad äro stora och nästan äggformiga.
Dessa kunna omplanteras eller blott fredas för ohägn, då
man efter några år lår en vacker Aspskog. Med störar,
som något spetsas i ändan, fortplantas Aspen äfven tidigt
om våren. Tili alléer, men ej hackar, tjenar Aspen. De
som ämnas till löftägt, böra lopphuggas. Bör ej linnas vid
åkrar, ängar eller trädgårdar, men är så för vedens nytta,
som löftägten till boskapsfoder, af mycket gagn i
hushållningen. Förrän bladen utspricka, blommar trädet i April
och har han- och honhängen på särskilta stammar.
Hanblomstren hysa 8 ståndare och flikiga fjäll, hvilka sednare
äfven finnas på honblomstren, som äga fröhus med 2 rum
lör små frön, vid hvilka är fästadt ett bomuilslikt fjun;
honorna sitta inom egna hylsor af fjällen och befrödas
derföre med svårighet, hvarföre sällan fröen, som
dessutom sent mogna, äga groningsförmåga. De långa, tunna
och spensliga bladstjelkarne, göra att minsta väderpust
sätter löfven i rörelse.
Späda rötterna och äfven knopparna kokas till dekokt,
som skall tjena mot gikt, vara biodrenande och nyttig vid
slapphet i tarmkanalen. Till 1 Skålp. raspad Asprot tagas
2 kannor vatten och kokas en timme; deraf drickes x
qvar-ter morgon och afton. Om våren ger Aspen liksom
Bjöi*-ken (N:o 80.) söt laka, och dess bark kan nyttjas rå eller
kokad till boskapsfoder. J?n del djur äta den hellre än
något annat, såsom Bäfrar och Harar; andra förtära den
gerna t. ex, Elgar, Hjortar, Getter, Får un. m. Den tor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0130.html
