Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 103. POPULUS TREMULA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de ock kunna användas till läderberedning. Tovkad skall
den brinna väl och kunna nyttjas till bloss. Löfven böra
samlas vid midsommar eller mot hösten, och då strykas af
qvistarna som ej böra al brytas; de kunna äfven strax efter
de affallit upphämtas, torkas och ’förvaras. Ett stort träd
gifver vid pass en tunna afstrukna löf, som värderas lika
med 2 Lisp. hö; och således kunna 100 träd gilva vid pass
lika mycket foder som utgöres af 3o lass hö. Nästan allt
slags boskap och i synnerhet Hästar, äta gerna Asplöf och
må deraf mycket väl; men ullen säges lossna då fåren
fodras för ofta dermed. /’eden är hvit, lätt och lös, skadas
sällan af mask och ruttnar långsamt; derföre tjenar den
såsom timmer till byggnader \id v«ttc*n, i källrar, til] tak,
gärdsel och dylikt; älven i vatten, men ej i brunnar,
emedan vattnet får osmak ; dessutom till allt som bör vara lätt
eller löst och mjukt att förarbeta. Barken bör saftiden
eller genast då trädet i a lies, aftagas. Bildhuggare bttjena
sig af veden, och i Vestergötland göras hjul med -f alns breda
lötar af Asp, hvarmed lass dragas eller köras öfver sanka
ängar eller kärr. Yid glas-slipning nyttjas Asp till
poler-trissor, och som trädslaget föga ändras vid olika
värmegrader, så tjenar det till larpendlar och flera dylika arbeten.
Vid förbränning sprakar det, gifver ringa värme, nästan inga
kol, men askan tjenar till lut- och såpsjudning. Syrsor sägas
sky spislar der Aspved brännes ; och grön bark tros halva
samma egenskap. Om tegel brännes med färsk Aspved,
säges ytan öfverdragas med blå glasur, få vackert utseende
och bli varaktigare. Gamla Aspstammar ha en svart rand
på norra sidan. Deras rötter som läcka 5—4 famnar från
stammen, hindras med diken att intränga i ängar m. m,
Tab. — fig. a. honblomster med fruktämne och
hå-ningshus — b. ett fjäll af honhänget — c. en ståndare
sedd på sidan — d. densamma sedd uppifrån — e.
han-hängets fjäll — f. hanblomster med ståndare och [-hånings-]lus-] {+hånings-
]lus+} — g. en qvist af hanträdet då det blommar — h. en
dylik af honträdet — i. en qvist med löf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
