- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
127

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 104. DAUCUS CAROTA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såret fylles med gröten, som slutligen täckos ned linne:
en eller 2 gånger om dagen ömsas detta omslag hvaraf
rötan och värken minskas, hårda kanterne mjukna och
såret beredes till läkning. Roten färsk och stött har
blitvit nyttjad på brännsår. Oaktadt det loford som så många
Förlattare gifva Moroten, säger dock Smucker att han
icke funnit dess bruk synnerligen förmånligt. — Fröen,
som äro väderdelande och urindrifvande, innehålla en
väsentlig olja och brukas kokade i öl eller dricka. De
nyttjas älven, jemte parasollställningen hvarpå de sitta, såsom
té. Af Morotsörtens frö skall älven en angenäm dryck
kunna tillagas. — Till matlagning användes roten
allmännast, men äfven boskap kan dermed på några veckor hastigt
gödas. Och om roten kokas, rifves eller stötes och
saften väl utpressas samt inkokas till siraps tjocklek, fås en
söt massa, som kan liksom sockersirap användas. — I
nejden af Magdeburg, gilvas örtstånden eller det så kallade
M iiotgräsi t åt. boskapen. Hela växten är till foder högst
nyttig och borde allm inriare odlas. Fröen blötas först
något, blandas sedan med jord och utsås i lös sandig och
bördig men ej nygödd jord; det åtgår 5—6 skålp. frö till
1 tunnland. Som växten icke maorar jorden, passar den
väl i synnerhet till circulerande åkerbruk. Af Morötter,
som ges Korna, sätter mjölken ovanlig mängd grädda,
hvaraf fås ypperligt smör. Med färsk utpressad
morots-salt, som slås i gräddan före tjärningen, skall gul färg och
god smak fas på vintersmör. Hästar, som fodras med
sönderskurna morötter och mellanåt med hö, men intet
haf-ra, bli deraf feta, starka och vackra. I England anses
morotsfodret lör hästar, bättre till sin verkan och mindre
kostsamt än halra.

Tab. — fig. a. en förstorad blomma — b. 2:ne
sam-mnnsittande frö, förstorade — c. 2 dylika i naturlig
storlek — d. ett ensamt frö, sedL på inre sidan, först orad t —
e. ett dylikt i naturlig storlek — f. ett af do mindre
rotbladen — g. roten.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free