Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 113. SPHAGNUM CAPILLACEUM/SPHAGNUM CYMBIFOLIUM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
113.
SPHAGNUM CAPILLACEUM.
Bladen spetsiga; grenarne trådlike, mot
ändarne hårfine.
SPHAGNUM CYMBIFOLIUM.
Bladen äggrunda, kupiga; grenarne svällde.
Rödmossa. Hvitmossa. På Lappska : Rypster-derphe.
Manna-derphe (Barnmossa).
Svartz Dispos. Musc. Suec. p. 18—19. Linn. F!. Su. p. 37S. Cl. XXIV.
Cryptogamia muso. (Sphagnum palustre b—a). Liij, Sv. Fl. s. 593. Kl. 16.
Lönngifce, Mossor (Sph. palustre A. C.) K. Patr. Sällsk. Jurn. iy85- Sept.
p. ai.
Detta slägte utmärker sig, i anledning af de vid
Rödmossan (N:o ioi) förut anförda grunder, genom sin
Frö-kapsel som äger bar mynning, och en Jufva som omger den
samma nedantill och brister från toppen, då lufvan hos
andra Moss-slägten är spersad och lossas nedifrån.
Hanar-ne sitta i bladens vinklar, klubbformige.
Aldrig fans en mera allmän växt än denna, ju längre
mot norden ju ymnigare, emedan de vidast utsträckta
kärr äro dermed betäckta. Linnf. sammanparade dessa
tvenne arter under ett gemensamt namn, men de böra
som särskilte anse^, äfven som ett annat mindre allmänt,
hvilket också befinnes inhemskt hos oss, neml. Sphagnum
Scjiiairosum, åtskildt från de begge öfriga genom sina mera
utspridda grenar och tilibakaböjda styfvare blad. S. Ca.,
pillaceum förekommer aldra ymnigast, och urskiljes
genast med sina trådlika grenar, vanligen mera tillbakaböjde
än hos Sm Cymbifolium på hvilken de äro tjockare, och
liksom uppblåste och trubbigare. — Färgen är olika, än
ljusgrön, än mer och mindre röd i topparne, och ibland
alldeles hvit. De af fröredningen synlige delar
framkomma midt under sommaren och likna klotrunda mörkbruna
kortstjelkade knappar, ilere tillsammans sittande vid
växtens topp.
Desse Mossarter äro de förste som infinna sig i stor
mängd då träsken börja uttorka, och det är genom dem
och Torfmossorna som desse efter hand igenväxa, medelst
egenskapen att liksom hvarftals påökas, då de undra
lagerna småningom multna och till gyttja förvandlas. Såle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0170.html
