- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
163

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 113. SPHAGNUM CAPILLACEUM/SPHAGNUM CYMBIFOLIUM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

des beredes ängsmarken der fordom otillgängliga kärr och
djupaste dybotten varit. Detta befordras än vidare sedan
kärren blifvit behörigt utdikade, genom Mossans
hopkastande i högar att till mylla upplösas och genom
gödselämnens tillblandning bördig göras.

I Lappmarken finna dess åboer i den torra
Rödmossan ett dem af naturen beredt medel till mjuk och len
blöja för de späda barnen.

Loka Gyttja så väl känd för sin nytta vid vissa
bad-ningar, är till det mesta icke annat än denna Mossa
förmultnad. Den lägges våt och kall på vattenaktiga
svullnader i fotterna, som dock med varsamhet bör brukas.
Gyttjan bör tagas på något djup, der icke spår af grenar
och blad finnes. I nödfall kunna de upptorkade och
till-hårdnade Mosstufvorna såsom bränsle användas.

Ännu ett begagnande af Mossan är icke mindre
vigtigt, neml. såsom hästfoder. Sedan nattfrosterne om
hösten infallit, hoprafsas den i stackar som man låter
sammanfrysa; stycketals hemföres sedermera dessa, då varmt
vatten gjutes på de sönderdelade Mossklimparne, som
beströs med några göpnar hackelse eller hafra. — Hästar
sägas äta den gerna och bli feta deraf. — Dock rådes att
tillse att icke en mängd af Daggörten (Drosera) finnes
ibland Mossan, emedan denna anses för de flesta kreatur
och i synnerhet hästar skadlig.

Tab. — fig. a. Sph. capillaceum i naturlig storlek —
b. en del af stammen något förstorad — c. Sph.
cymbifo-linm äfven i naturl. storl. — d. en gren större gjord —
e. en hannknapp omgifven med sin safttråd — f. pistillens
form — g. en kapsel — alla mer ocli mindre förstorade.

S-z.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free