Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 139. CORYLUS AVELLANA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
139.
CORYLUS AVELLANA.
Hassel. Nötbuske. På Finska: Palkinäjmu. Saraptiui
Löfven äro nästan runda, något spetsiga och i
brädden sågtandade. Bladskärmarne
äggrunda och trubbiga.
Linn. Fl. Su. p. 342. CL ai. MonOeciA. monadelph. Lilj. Sv. Fl. s.
agö. Kl. 13. S a m k ULLE med åtskilda han- öch hon-Womster på samma
träd. K. Patr. Sällsk. Hush. Jurn. 1789. Dec. s. 172. Murr. App. Med.
T. r. p. 66. Rnhse Disp. om Sv. Hassel. Praes. K alm Abo 1759. 4:to*
Pharm. Coryli Nuees, Lignum.
.t Iasseln hör till de större buskarterna; kan bli 8 — io
alnar hög, vid pass 8 tum tjock, och hinner till 5o år»
ålder. Norr om Ångermanland och Österbotten lär den
knappast träffas vild ; men växer annars allmän i Sverige
och Finland, helst i mosslupen, fet och stenbunden mark;
kärr och mycket våt jordmån är nästan den enda der den
ej trifves. Tidigt om våren och förr än bladen utspricka,
synas båda «lagen af blommor utvecklade. Hanhängen
sitta på de öfre grenarne, och släppa det fruktgifvande
lianmjölet på honblomstren, som sitta nedanföre och
likna små röda silkes tofsar, som utskjuto i spetsen af
somliga knoppar. Hanblomstren, som i hängen sitta
tillsamman, hafva 8 ståndare, 3klufna fjäll och äro utan
blomkrona. Honblomstren utgöra inga hängen, äro dock
flera tillsamman (hvarföre ock nötterna komma att sitta i
klase, och stundom växa ihop, emedan det blir en nöt
af hvart befrödadt honblomster), och hafva hvardera ett
z-deladt blomfoder och 2:ne stift, som utgöra lilla tofsen.
Frukten är en 2skalig nöt. — Artförändringar i synnerhet
i anseende till frukten fås genom, odling. Stundom äro
nötterna runda, stundom aflånga, tunna; stundom öppnas
de ganska lätt i spetsen. Lambertska nötbusken blir
nästan dubbelt högre än vår vanliga; skall hafva kommit
först ifrån Levanten; planteras i Skåne; bär kägelformiga
stora och ofvanlill platta nötter; anses af somliga för egen
art (Corylus arborescens. Miinc/i.)„
Kärnorna gifva enligt Spillm och flera nära hälften mot
sin egen vigt, af en olja, som i godhet liknar mandeiolja.
Den är utan lukt, och således skicklig att emottaga den
af andra luktande ämnen, hvarföre den missbrukas till
förfalskningar. Till målningar, och i synnerhet af
porträt-roålare, nyttjas den allmänt. Tiil öfverflöd ätna äro
kärnorna skridliga, svårsmälta och’ orsaka oftast hufvudvärk j
biirn halva stundom blifvit mycket sjuka deraf. Den bruna
fnasiga hinnan, som omger kärnan, förorsakar genom sin
retning i svalget, hosta och skadar derigenom bröstet.
Gamla härskna nötkärnor äro än mer ohelsamma. Kokade
och afskalade kärnor ätas sockrade eller utaa tillsats, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0274.html
