Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 139. CORYLUS AVELLANA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som desert. En kylande mjölkfärgad dryck beredes ai
kärnorna, och skola de älven kunna nyttjas som chokolad.
Man har ock försökt dem i stället tor Kaffe. Omogna
ännu mjuka nötter, förvällas i vatten, affnasas eller
rensas från fruktfodren, och inläggas hela i sahlaka eller
vinättika med lagerblad, liksom gurkor, för att till sallat,
likna oliver. Nötskalen, som ge god aska, nyttjas i
Holland vid färgerierna, och Dr. Handel i Mayntz har
funnit fruktlodren (fnaset) tjenliga i stallet för Sumach, vid
garfning. —- Nötter förvaras bäst öfver vintern i djupa
sandgropar, med torr mossa under och öfver, täckta med
näfver, sand och grästorfvor. Sådana som ikornar, råttor
eller fåglar samlat, äro vanligen de bästa, mest mogna
och kärnfulla, så väl att äta, som att så eller plantera.
— Veden är hvit, lätt, böjlig och seg, samt temmeligen
fast och tät; användes till mänga behof i hushållningen.
Roten är stundom masuraktig. Spånor i vin, som börjar
skämmas, sägas återställa det. Hasselpinnar inlagde i en
bösspipa, som väl med lera tilltäppes och glödgas, tjena
målare till goda ritkol. Af veden brännes olja i slutna
kärl, liksom enträdsolja, björkolja m. m., då oljan ifrån,
det öfre kärlet, på hvilket elden verkar, nedrinner i ett
annat som sättes derunder. Att med så kallad Slagruta, söka
skatter i jorden, var en ibland forntidens Hera osäkra vägar
till rikedom. Den skulle vara växt i form af en gaffel, bäras
på ett eget sätt i händerna och med en lutning eller dragning
nedåt, visa skattens läge i jorden. I Österbotten skola
bönderne bruka slagrutor af Rönn, Hägg och Björk,
äfven så väl som af Hassel; men de tro att en sådan gren
ej bibehåller sin förmenta kraft mera än en dag, helst
om den varit varm. — Löfven tjena till godt foder, och
busken lider icke betydligt af löfbrott. Aftallna löt, som
i högar få ruttna, gifva god gödsel. — Hassel fortplantas
med nötter, som om våren tidigt sås i trädgårdssängar, då
plantorna kunna sedan utflyttas; sås de på svedjeland, får
man snart en vacker hasselskog om den Iredas. Med
at-läggningar och rottelningar försäkrar man sig dock bäst
om en känd artförändring med god frukt. Rotskott^
flyttas antingen tidigt om våren eller om hösten sedan lölven
affaUit. Utomlands mera än hos oss planteras hassel på
jordvallar med diken på ömse sidor, till hackar och
stängsel. Löfven förbättra väl jorden då de ruttna; men lör
tät växande hasselbuskar hindra dock gräsväxten. Skola
de utrotas, böra de afhuggas minst en aln ölver jorden,
ty lägre stubbar slå ut nya skottt.
Tab. — fig. a. Ett af hanhängens fjäll, 3klufvet med
8 ståndare. — b. honorna, som sitta tillsammans och
utgöra en tofs. — c. ett fruktämne med sina 2 pistiller. —
d. gren med han- och honblomster. — e dylik med löf
ock frukt, De 3 första figurerna äro förstorade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
