- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
288

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hor an de Lill Försia och Andra Tom en af
Svensk Botanik.

3^r. 6. Trollbars ört. Flora der Wetteran v. Gärtner,
Ivleyer u. Scherbitis. 1802 –3. 8:vo. 4 del. Örtbladen
samlade före blomningstiden, torkade och sedan kokade
i vatten, sätta gul färg på linne, som förut är betadt i
Alunvatten. Omogna bär ge grön färg åt Miniaturmålare.
Men roten sä väl som bären förorsaka, invertes tagne,
kräkning och kolik: de döda åtskilliga djur, t. ex. höns.

Nr. 7. Källerhalsbuske. II. d. Wett. Enligt
Beck-tnan skall svagt dricka stundom förfalskas och göras till
smaken liksom starkare, med källerlialsbusken, hvars
bär Målare nyttja till röd färg, och af hvars grenar samt
blad, gul eller brun färg kan sättas på beredda C betade)
tyger; rotbarken tjenar till papper.

Nr. it. Vårbrodd. Rafns Bibliot. f. Fysik, Medrc.
och Ekon. 17. Bind. 4 Heft. s. 357. Då gräset, som har
mångårig rot, bergas till frösamling, bör det skiljas från
andra grässlag, emedan dess agnar häfta vid nästan allt
livad de vidröra. Ehuru det ej är nödigt att för utsädets
skull skillja agnarna från fröen, hvilket sker med
svårighet: så låter det sig doek göra, om det tröskade fuktas
litet och sedan gnuggas emellan händerna.

Nr. i3. Alm. Fl. d. VPett. Trädet skall kunna växa
tills det hunnit 80 års ålder och få 3o alnars hojd eller
deröfver. Löfven, som efter längsta dagen, vända undra
sidan mera uppåt, skola äfven tjena till föda åt
silkesmaskar. Barken användes till färgning.

Nr. 14. Ängkafle. Rafns Bibi. anf. st. s. 558. Fröen
mogna i axet uppifrån nedåt, och när de sjelfmant börja
utfalla i toppen, samlas (afklippas) axen, torkas på
luftigt ställe, fröen utgnuggas och förvaras till utsäde.

Nr. 16. Smoltronört. Jourrt. der Erfind. 22. st.
"Meyer bekräftar att stycken af Binnikemasken bortgåte
efter förtärda Smultron, och tillägger att detsamma
händer stundom efter ätna Moröter, hvartill han förmodar
att luftsyran (kolsyregasen), som utvecklas, är orsaken.

Nr. 21. Bolmört. I Schles. Provinzialbl. för 1799,
pch December berättas att lika delar af Boimörtsblad och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free