- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
289

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II T I L L A G G.

Backtimjan (Thym. Serpyll.), t. ex. 2 händer fulla af
hvar-dera, kokade i 2 qvarter vatten * timme, skola gagna
e-inot förkylda lemmar. Fltre aftnar å rad bör den af köld
skadade delen hållas i timme, utan att efteråt aftorkas, i
al koket, som bör vara väl varmt. — liufelands Journ.
cl. prakt. Heilkunde. 9. B. 2 st. Dr. Harlcs i Erlangen
berömmer mot blodhosining af för mycken
retlighetBolmörts olja (01. coct. fol. hyosc.), som beredes af 2 uns
friska stötta blad och 8 uns ren Bomolja, hvaraf dosis var

5 —4 téskedar par gånger om dagen. — I’l. d. IVett. Kor,
Getter och Hundar sägas tåla växten, men svin förlamas
deraf. — Gäss dö af Bolmörtsfrö, enligt L:s-Kam. Ljunghs
ei farenhet.

Nr. 23. Än c kampe. R af tis B. anf. st. Som axen
qvar-hålla sina frö bättre "än Ängkaflen, så behöfva de ej
särskilt samlas, utan kunna afskäras på en gång då de flesta
äro mogna.

Nr. 24. Berberis. K. Vett. Akad. Handi. 174^. S3
z5i. Med färsk rotbark och äfven med den af grenarne,
färgas ylle gult, om barken sköljos och kokas i vatten,
hvari godset sedan lägges. — Fl. d. Wett.’ Förträfflig
punsch tillagas af saften, t. ex. 1 del saft af mogna
pressade bär, 2 delar socker, 5 delar arrack och 6 delar
kok-hett vatten. Om bockskinn gnides med en yllelapp,
doppad i berberissaft, får det en skön glans. Samma slags
saft ger med alun högrödt bläck. Bären kunna äfven an>
vändas till ättika och vid bränvins destillering. I Holland
nyttjas bladen såsom sallat och äfven kokade att ätas till
kötträtter. — Boskapen försmår den ej heller. Busken
planterad i häckar, tål ej att klippas eller skäras.

Nr. 25. A p t e k s - V a L e r 1 a n. Arch. v. Rosenstein re«
kommenderade mot svag syn, snus af tobak och pulvret
ai’ växten, samt ett ögonvatten, livari aqua rad. Valer.
ingick. Plenck (Morbi oart.) ansåg äfven Valer. nyttig i
ögonsjukdomar. — Hufelands Journ. 2 B. 2. st. s. 02.1
barn-singsfebrar anses den som ett förträffligt retnings med el.—
Finnarne, säger Prof. Hellenius i en Disputation, skola koka
växten i svagdricka och bruka afkoket såsom laxermedel,
hvaraf de ofta betjena sig i rötfebrar.

Nr. 27. Ii ylört. Chyden. Disp.>om. G.
Carleby,Resp.-Fabrell. Med Rylörten och humla bruka Finnarne på
åtskilliga ställen, badda svullna och värkande ieder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free