Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillägg. is
skall gifva den rosenröd färg. På ylle sälter den grön
ocli under längre kokning aurora färg.
Nr. 71. Renrepf.. Schrank anser gräset som ett osundt
och dåligt foderslag, men Rec. i A. L. T. anf. st.,
anmärker att del berömmes och lastas ömsom. Hästar äta
det gerna, och vid Helsingborg liar det kunnat bergas
flera gånger om året. — Hos oss är Renrepet ett
mångårigt grässlag, men i södra Europa varar dess rot blott ett
år, en omständighet, som man anmärkt vid flera bos oss
mångåriga växter. Troligen bidrar den staikare värmen
till en hastigare växt och safternas skyndsammare
bort-% dunstning, hvaraf händer att växten förr dör ut i de
varma än i de kallare luftstrecken.
Nr. 75. Ek. Fl. d. Wett. Löfven förtärda af större
boskapen, orsaka blodig urin: men Får äta dem färska
utan ikada. Nämde olägenhet hjelpes dermed att det
sjuka kreaturet får mjölk eller tjernmjölk att dricka, samt hnt
gräs, Sallat, Thlaspi B. past. o. dyl. , hvarjemte det bör vara
stilla. I torra Eklöf förvaras jordfrukter länge. — Ollon
samlas om hösten väl mogna och kunna elter S dars tid
planteras, eller ock förvaras de öfver vintern i torr sand
och god källare, eller i sandgropar, som väl läckas.
Nr. 75. Prickig Hyper ik. K. Vett. Akncl. Handi.
17/p. s. 25o. Till färgning tagas knopparne och en del
af stjelkarne nyss förr än de blommat, och torkas.
Ylle-godset, som man vill färga gult, betas först i alunvatten
och torkas efteråt. Sedan bigges jemte godset, Hyperiken
i samma alunvatten och kokas till dess det blir gult.
Nr. 78. Får svin g el. Rafn. anf. st. Gräset växer
bäst på högländta st illen , och har mångårig rot. Som
fröen sitta temmeligen fast i vippan, behöfver gräset ’ill
frösamling ej skäras löir än alla fröen äro mogna.
Vip-porna torkas, gnuggas och fröen rensas såsom vanligt.
Nr. 79. Kungsljits. Fl. d. IV^ett. Man brukade förr
att doppa hela växten torkad, i tjära eller smält beck, för
ait nyttjas såsom fackla, och deraf har växten fåit sitt
namn. Blommorna fästa en obeständig blekgul färg på
ufl och bomull, samt förhöja blå färg. Boskapen äter d* n
icke. Pioten stött och blandad med mjöl skall göda höns
och kapuner.
Nr. Björk. K. Vett. Akad. Handi. T. 4. s. i65- —
10. s. 49- s. 45. v. Seckendorf iiber d. hochste Be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
