- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
295

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vin Tillagg.

iner tillika med ett träd som tros vara Idgran (Tax. bacc.);
och har Hillebrandt i anledning deraf gjort åtskilliga
lör-sök, som lyckats.

Kr. 6r. Svart Solan. A. L. T. anf. st. Bladen
(troligen af en annan art, ehuru lik denna), brukas på
Ota-heiti såsom sårläkanda, och Araberne stryka bladsaften
på brännsår. Gataker, som uppgifvit bladens nytta i
kräftskador, har sedan återkallat sin uppgift. Bären sägas
döda höns , gäss och flera liemtamda djur, samt hafva hos
barn orsakat konvulsioner. I Dalmatien inbakas de
stundom i bröd, för att befoxdra sömn. Blommorna öppna
sig i klart väder vid pass kl. 7. f. in. och sluta ihop sig
vid samma klockslag om aftonen.

Kr. 65- Kardborrar. A. L. T. anf. st. I Tyskland
ges rötterna fint sönderskurna åt lungsiktiga får. Af blad
och stjelkar fås aska, hvaraf i skall kunna bli pottaska.

Nr. 64- Vild Persilja, anf. s.t. Bladen kokade i
vatten färga gult.

Nr. 66. Kamf.xing. Rafns Bibi. &c. anf. st. När
fröen äro mogna och torra, kunna de repas eller strykas
af axen; dessa kunna ockafskäras, torkas och fröen sedan
gnuggas derur. — Ehuru förträffligt foder för får, tror
istilluigjieet- dock att ullen deraf försämras.

Nr. 67. Allmän Kel i d on. A.L.T. anf. Nr.
Blommorna besökas flitigt af bien, och vaxet får deraf
citrongul färg. Med dekokt på roten tvättas rötsår hos hästar,
då mask, om den finnes i såret, tillika dödas.

Nr. 68. B rännas la. Busch. Fortschr. in Wissemch.
&c. 8:vo. i8o3. I Moskau har Kalugi/i funnit ett sätt att
färga mörkgrönt med näslor, hvarföre han i belöning fått
5oo Rubler m. m. —- Af 4 tfe nässlor skall fås 1 #
pottaska. — Se mera: Om Nässlors planter, o. bergning; en
i Stockh. tryckt Alhandling i 4:to 1776’.

Nr. 69. Melotenklöfvf.r. K. Trat.t. Akad. Handl.
176^. T. 22. s. 521. Af stjelkarne skall kunna beredas garn,
och blommorna brukas i Tyskland ibland snus.

Nr. 70. Allmän Euforb. I Fl. d. Welt. påminnes
om sannolikheten deraf, att växten torde kunna tjena
till färgning, emedan den under tolkningen antar blågrön
färg (jernf. Nr. 35. Veide). Saften blandad med mjölk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free