Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillagg. xi
Finnland efter Hr. Prof. llellenii anmärkning , som äfven
i andra landsorter.
Nr. 83. Svart Senap. TI. d. Welt. Af fröen fas
ymnigt af en mild olja. Späda växten nyttjas till grönkål ocli
sallat; hornboskap äta den gerna och sås till loder i
England, hvartill dock brukas mest hvit Senap.
Nr. 84. Ldddtåtel. Rafns Bibi. &c. anf. st.
Vip-porna släppa lätt de mogna fröen, hvilka kunna
utgnug-gas och rensas om de siktas genom såll.
N. 85- Mjölon. Diss. de Arbuto. U. U. Auctore J.
A. Murray. iyb5. 4:to- — A- Vett. A And. Handl. T. 4- s*
zg]. — Fisc/ierst. Fkon. Dikt. T. 4- P* *92- Bären krossas,
Kokhett vatten slås på och kärlet tilltäppes; sedan silas
saften ifrån, kokas i stertgryta till siraps sLadga, då den
uthälles i stenburk för h 11 förvaras och nyttjas såsom
vanlig sirap. Af ett cjvarter bär fås £ qvarter god mjölon-sirap.
Nr. 86’. Lönn-, 77. d. Wett. Med grenar och Iöf kan,
efter Suckows uppgift, sättas vacker citrongul färg på
alun-betade tyger; med jernvitriol fås af dem svartbrun. — Om
tunna skifvor af Lönnträdet kokas vid sakta eld i
Ter-pentinsprit, livari Drakblod (ett harts af trädet Drac.
draco) är upplöst, sägas de bl i i va röda, hårda, antaga
politur och ijena vid fanérarbeten.
Nr, 88. Slåttergrö, Rafns Bibi. anf. sf. Gräset
mognar tidigt, släpper ej lätt sina frö och kan derföre
lenmas oskurit till dess fröen äro mogna. De rensas
också lättare än Betes grö ens frö, som mogna sent och
böra samlas när de sjelimant ur toppen börja utfalla. De
rensas såsom förut nämdt är. — i il. d. TVett. sä ges att
Be-tesgrö är endast före och under blomningstiden ett godt
och närande foder; efter den tiden röres det ej af
boskapen. Deremot skall Slåttergrö vara ett af de bästa foderslag.
Nr. 90. Allmän Ormisunke. I Nachricht. v.
geiehr-tc/z Sac/i. 12. st. 1802., yttrar D. Hemliar di den fö
r-modan, att befrödningen hos Ormbunkar i allmänhet, skev
pa ölra sidan af bladen, faston frukten finnes på den
ne-dia, och tror h :n sig hafva funnit hanmjölet i egna
hinnor inneslutit på öfre sidan, mot brädden af bladet.— TI.
d. Wett. Växten träflas sällan eller aldrig i skuggan med
frukt, men ofta d rmed på ställen der solen skiner. — Rotent
nyttjas vid beredning aK Kardaan, och askan i stället för
såpa, sarui vid glasbruk. Japonesaren berättas äta växten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
