Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xi* Tillägg;
annu späd ocli förr än bladen utvecklas; de fortära äfverf
roten sönderstött, väf afsköijd med vatten och kokad,.
Getter äta bladen. Växten tjenar till strö i brist på halm,
tilJ stoppning i madrasser, pottaska och garfning.
Nr. gt. Tall. Hr. Dallinger i sin Vollständ. Gesch.
des Borkenkäf., Fichtenkrebs. &c. 179S, råder att hålla
tallskogarna rena och fria från vindfälle, stubbar och träd
som ruttna, tiJl förekommande af vissa Insekter (Bostricbi),
som skada tallarna. Likväl torde Hr. Heldenbergs tanka,
att desså Insekter kunna endast anses som en följd af
tallträdets förtorkande och ej såsom orsak dertill, vara mera
sannolik. — K. Patr. Sällsh. Hush. Jurn. 1789. s. cfi. Af
färska rättklufna tallträd har en Bonde på Gottland klyft
tunna spånor, hvaraf han snott tåg eller rep. — Fl. d.
TVett. Hanmjölet, som för all boska]) skall vai’a skadligt,
och som så ymnigt vid taliens blomning finnes kringströdt
omkring träden, tros kunna på Apoteken nyttjas i stället
för Lycopodie mjöl (Nr. 5g.). — Enligt SucJwvs skall
ut-spädt tjärvatten kunna med fördel nyttjas vid garfverier
och efter Dambourneys uppgift, kan barken nyttjas till
brun färg. — I en disp. under Kalms inseende af
Ctwan-der om Sagu Socken, s. 25. ij5o. 4:to> beskrifves sället,
att af tall- och grankåda bereda tvål eller såpa, samt att
med tillblandning af sådan kåda bespara talg vid
ljusstöpning. Kådan rensas, lägges i en gles påse, kokas i
vatten till dess kådan utsmält och flyter ofvanpå, då den
afskummas. I god stark lut kokas sedan denna renade
kåda, i stället för talg, och om litet salt tiliägges tjocknar
den; färgen blir väl mörk, men om såpan endast nog
ut-tvättas ur kläderna, skola de dock blifva ganska rena och
livita deraf. — Alla arter af detta slägte ge harts eller
terpentin; men den egentliga terpentin, som i handel
förekommer, tages af södra Europas Fin. picea, eli.
Pistacia Therebint.; deremot fås «len mesta tjäran af vår Tall,
som derföre förtjent namnet Pin. picea.— Så kallad
tugg-kåda, bruklig i synnerhet i Dalarna, hämtas af Gran (Pin.
Abies). — K. Lifmed. Hr. Dr. Westrin.g har funnit
trädets mellanbark, i medicinskt alseende, olta lika så
verksam, som den så kallade Kungs-kinan.
Nr. 92. Näckörtens friska rötter brukas att gnida
med i väggspringor och sängställen; älven kokade i vatten,
till fördrilvande af vägglö>s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
