Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillägg. xix
nom en stor öppning, som dertill är gjord på brädet
emellan tänderna och handtaget. Utförligare beskrifves den i
Ekonom. Hefte. 1797- Junis. 55. De erhållna frö en rensas,
torkas och förvaras öfver vintern, helst i tunna påsar af
obetydlig rymd, upphängde i torrt och luftigt, men ej
lor varmt rum, fredade för råttor, samt sås om våren.
Vill man så dem samma höst de blifvit samlade, kan det
äfven ske, men likväl måste fröen få torka 8 — 14 dagar
förut. Jordmånen, der hvart slag bäst trifvcs, är på sina
ställen anmärkt, och man hoppas alt Sv. Botaniken
meddelar så väl kännemärken för de nyttigaste inhemska
foderväxterna till deras urskiljande, som grunder till deras
odling. — I lös och god jord är det tillräckligt att
nedmyl-la fröen med en lätt harf. — Det torde här böra anmärkas,
att efter de försök, som Prof. Achard med olika sädesslag
flera år efter hvarannan anställt, och för Vett. Akad. i
Berlin förelagt, är det en fördom, att säd som långväga
ifrån hämtas till utsäde, skulle gro bättre än dc-n
hem-bergade (Allgem. Litt. Anz. 1797. Maj. nr, G4- s. CGg.).
Kan detta hvad sädesslagen angår, anses såsom en bevist
sanning, så följer utan tvifvel deraf, att man icke
behöf-ver förskrifva gräsfrö från aflägse orter, derföre att de
skulle gro bättre och få frodigaie växt.— Man kan
svårligen räkna på alt mera än ^ gräsfröen gro, hvarföre de
måste sås någorlunda tätt. Att få veta huru mycket frö af
ett gifvit slag, som fordras för ett beslämdt åkerstveke,
har man räknat kornen i £ lod, och gifvit 10 korn, af
hvilka 6 skulle gro, på hvar qvadrat fots åkerrymd, ocli
derefter bestämt antalet och vigten af de korn, som
borde åtgå till utsäde för en gifven åker eller äng. Om t. ex.
i ’ lod af Angssvingnln (nr. 5\.), funnos 170 frökorn, af
hvilka 10 skulle åtgå för hvar qvadrat fots land, och gif-
O 1 ’ O
va åtminstone 6 stånd; sa skulle ett stycke land af 25,720
qvadrat fots yta, fordra 257,200 frökorn, hvilka väga
vid pass 5 #, 23 lod. Men som Jrö at’ olika grässlag äro
olika slora och tunga, så gäller icke samma förhålland©
alltid; t. ex. i. lod Angkafle-hö (nr. 14.), innehöll 1876
korn, och lika vigt af frö till Luddlätel (nr. 84.) hade 1200
[Rafns Bibi. f. Fliys. &c. 17. B. 4» h.). De grässlag, som
odlas hufvudsakligen för Iröens skull, böra helst sås
ensamma och icke blandade med andra ; ty som fröen af
särskilt a arter, mogna på olika tider, så kan det hända,
att af 2:ne eller liera tillsammansådda foderväxter,
endera har vid berg ningen, släppt sina frö, då ännu de öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
