Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg hörande till Första och Andra Tomen af Svensk Botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII Tx L L I G G.
sätt kan ersattas, ocli huru det kan ske med minsta
kostnad. — De mångåriga växternas rötter kunna icke år efter
år beständigt äga samma växtkraft; de åriga växterna
försvinna det påföljande året om de icke fått så sig, och de
2åriga, som icke före bergningen släppt mogna frö, sökas
förgäfves på den äng der man z år förut sett dem växa.
Då således en del grässlag lörsvagas i sin växt, derigenom
att inga nya rötter af nya frö tillkomma, och andra efter
hand försvinna, så måste mossan lätt kunna rota och
utbreda sig, samt påskynda den redan minskade gräsväxten;
ängen blir livad man kallar mosslupen och ger ringa eller
intet hö. Till förekommande häraf, påminna vi om en
lätt och kanske alltid medjordel använd utväg, att på
höskullen samla höfrö och om våren då snöen nyss
bortsmält och gräsvallen ännu är nog våt eller fuktig, utså
dem på ängarne. De böra sås någorlunda tätt, ty som
många frö vid bergningen icke varit så nära sin mognad
att de i vipporna eller axen kunnat sedermera bli
fullmogna , så bör man påräkna att en stor del icke gro; men
de behöfva icke nedkrattas, ty de frö som kunna gro,
tränga sig ändå ned och slå rötter bland mossan, hvilken
de snart nog förqväfva. Finnas mullhögar på ängen, kunna
de kringspridas sedan fröen äro sådda. Detta sätt att öka
gräsväxten, är användbart äfven af de mindre
förmögna.— Men hos de rika, rekommenderas i stället vissa
grässlags odling, och i valet af dessa böra de inhemska, såsom
vande vid klimatet, föredragas för de utländska; och som
de helst böra sås och bergas ensamma, af skäl som
ne-danföre anföras, så måste fröen till dem ej tagas på
liö-skullarne, der många slag och arter äro med onyttiga ogräs
blandade. Man torde derföre göra bäst att skaffa sig
rena frö af det grässlag, som för jordmånen och i andra
af-seenden dömmes mest passande. Sudiina kunna erhallas
på flera sätt, men förmodligen med minsta kostnad, om
ett önskadt grässlag träffas vildt växande, och fröen
der-af samlas och år efter år sås, endast lur fröen skull, till
dess man vunnit den myckenhet, som fordras till ulsäde
på ett större fält. I England brukas vi i samlandet af
gräs-frö, ett Ekbräde, kalladt Gradte 18 tum långt och 10 tum
bredt, med länga tänder såsom på en kam, insågade eller
lastade på ena kanlen, och ett tjenligt skaft eller handtag på
den andra; inunder och vid den k.tnten di i tändern ’ sitta,
låstes nugot linne, som uppdrages lill handtaget o< h utgör
<en påse hvari fröhus, fröhufvud, ax och hö liedJalla ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
