Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i5r.
PRUNUS Spinosa.
Sl.Inbuske. St ärkebär. Kör ne.
Bushen har taggiga grenar, lansettlika glatta
iint sågtandade/o/och enblommiga enkla
blom-stjelkar.
Linn. Fl. Sv. p. 166. Cl. 12. Icosandr. i:gvn. ZHJ. Sv. Fl. s. 194.
kl. 8- TjugemXnn. i:qvinn. Jllurr. App. Med. T. 5. p* a54- Fisclierstr.
Ekon. Dikt. 4 Del. s. 12. 160. i65. 17a. ig5. 194. 201. Pharm. Acaci*
nostrat. 1. Pruni sylvestr. Flor. Fru c t. C ort. Rad.
Slånbusken är ej att räkna bland de större buskarne ;
dess krokiga grenar, af bvilka de smärre tillskapa i
än-darne långa, hvassa och hårda taggar, utbreda sig
vidlyftigt, livarFöre busken i häckar snart gör dem
ogenomträngliga. Bladen utspricka senare än blommorna, som
visa sig i Maj; de förra äro äggformigt lansettlika, meden
fm afsilningsöppning i spetsen af sågtänderna , samt med
bladstjelkar försedda. Blomfodret är vidt utbredt och
frukten (drupa), som innehåller, liksom kersbär ell. plommon,
en nöt eller kärna innesluten inom ett stenhårdt skal,
är nästan klotrund eller något äggformig och af svartblå
färg då den är mogen, samt af ganska kärf smak. Busken
växer vid vägar, på backar, bland stenhögar och i
allmänhet helst på torra ställen, ehuru den äfven träffas i fuktig
jordmån. — Slägtet till hvilket plommon, kersbär, krikon
m. m. räknas, beskrifves, till skillnad från andra
närgränsande, med 5:klufvet blomfoder under frukten ; 5 blomblad ;
och utstående fogningar på nötfrukten eller stenen, som
finnes i det orätt så kallade bäret. Slånbuskens naturliga
örtflock kallas p-uktträd (plrae pomacece).
Roten, som breder sig vidt ikring och ger rotskott
som skada ängarna , har mörkbrun bark och är mera
bäsk och sammandragande än veden. Kramer säg en
liten biåsesten bortgå från en 5:årig gosse under bruket af
dekokt på roten, hvartill han anser dekokten såsom orsak.
— Barken har enligt åtskilliga försök botat frossan, dels
såsom dekokt ensamt ymnigt förtärd, dels som pulver till
2 drakmer , delade i flera portioner och intagna i
dekokten. Med håning kan ock pulvret blandas till mos och
förtäras. Barken ger med lut röd färg på ylle, och bör
kunna i färgerier med fördel användas. — Löfvert späda
lagda i hett vatten och torkade, kunna nyttjas såsom
ost-indiskt té, hvilket de tillsmaken något likna. —
Blommorna förlora under torkning sin lukt och blifva bäskaktiga.
Al Fr. Hojfman nämnas de såsom nyttiga mot utslag och
skabb.^— Frukten, stor som ett litet kersbär, innehåller
en grön, seg, köttaktig, sur massa, och kärnan i nöten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
