Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUBUS Idaeus.
Hallonbitskb. Ultbiir. Bringbär. Fallbär. Br ombär,
Hinnbär. På Finska : V/a arama. Faderma. TVatukka.
På Lappska: Gappermurje,
Stjelken är taggig. Bladen äro penntaggade
ined 5 eller 3 sågtandade småblad, nnder
livitiudna. Bladstjelkarna upptill fårade,
ludna och taggiga.
Linn. Fl. Su. p. 172. Cl. 12. I c os an dr. polygyn. Lilj. Sv. Fl. s.
5oi. Kl. 8- TjucemIsn. mängqvinn. Murr. App. Med. Tom. 5. p. xS%.
Fisclierstr. Ekon Dikr. Art. Bär. Grochs Beskrifn. att göra Yin af §T.
kärfrukt. 4:0 1777- Pharrri. Rubi Idsei Baccse.
I3en allmänt bekanta Hallonbusken har 2åriga,
upprättväxande, trinda och fint taggiga stjelkar, hvilka äro
grönaktiga, vid pass alns höga, fullsatta med fina täta taggar
och blomma i Juni, samt växa vilda, heist vid gärdesgårdar,
ofta ibland andra buskar och i stenrösen. De öfverst
sittande bladen bestå mest af 3 rtästan rutlikt äggformiga
småblad, som äro spetsiga, ojemt sågtandade och
stre-kade; de nedra äro penntaggade och med 5 småblad.
Blommorna sitta i form af små vippor och ha fintaggiga
blomstjélkar. Blomfodret är utbredt, ludet och
qvarsittan-de. Blombladen äro platta, trubbiga och små. Frukten
är röd, stundom hvit, och mogen affallande från» det
qvarsittande tapplika fruktfästet, samt hårig af de
qvar-sittande honstylarna. Genom 5klufvit blomfoder, 5
blomblad och många tillhopasittande bär, innehållande hvartdera
ett litet hårdt frö och utgörande frukten kallad Hallonf
utmärker sig Rubus-slägtet, hvars naturliga örtflock kallas
-pl:cQ Senticcsce (n:o 26).
Hallonfruktens angenäma lukt och smak äro
tillräck-ligen kända, och skulle utan tvifvel busken ännu
allmännare i trädgårdarna planteras, om icke insektlarver, i
synnerhet då buskarna bli gamla, alltför ofta skadade
frukten , och buskens rötter icke för mycket sökte alt sprida
sig i den jord, som till audra växter kan vara ämaad.
Ehuru smakliga de äro, kunna de dock sällan utan
olägenhet ätas lika ymnigt som smultron; de förorsaka
lättare magkijip och diarré. Au de ätas färska, med via
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
