Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i85.
ARNICA Montana.
B er G arn i k a. Sarlh.t-H.ans blommor. Vild ringblomma.
Häst.fibler. Brudmänner. Miirrblomster.
Bladen äro aflångt äggformiga, helbräddade
och på örtstjelken midt emot livarannan
sittande.
Linn. Fl. Su. p. 29 5. Cl. 19. S t n ge nes. polygam. superfl. Lilj. Sv.
Fl. s. 36o. Kä. 15. Svågrar, olika svågerl. eller månggifte. K• Vett. Ak.
Handl. Vol. 2. s. 206. Fischerstr. Ekon. Dikt. 1. B. s. i5g. Veckoskr. för
Liik. D. 8. s. i65- Murr. App. Med. T. 1. p. 157* Sv. Hedin Bruk och
Nytta af Arn. m. 8:0 1789- Pidetit Pharm. Rat. p. 12. 8:0 1782. Arnem.
Chir. Arzneimittell. g:o 1799. p. 106. Hufel. Jurn. d. prakt. Arzn. K. Scc.
B. 2. 5. 9. ir. Jahn Ausw. d. Arzn. mitt. &c. 1. B. s. 170. 8:0 1797- Pharm.
Arnice 1. Doron. germ. Rad. Herba, Flores.
I Vestergöiland, på öarna i Bobus skärgård , i Småland,
Skåne och Tyskland, men ej i England, växer Bergarnikan.
allmän på öppna fält och ängar, har mångårig rot och
blommar i Jnni och Juli. Örtstjelken, stundom i aln hög
är något klibbig, fint luden, som oftast mångblommig,
med egen något obehaglig lukt och blommor, som vända
sig efter solen, samt stora aflånga rotblad. De i ändaa
taggade strålblomstren ha 3-5 otydliga strängar, utan
stån-darknappar, fästade nedtill och ini på blomsterpipen ,
ofvanför fruktämnet. Diskblomstren äro 5flikiga (icke
alltid 3flikiga) och ha 5 bruna filamenter, hvilka ikring den
2klulna pistillen äro till en pip hopväxte. Detta är
slägt-karaktern, och naiurl. örtflocken för Arnikslägtet kallas
växter med Sammansatta diskblomster (pl:as comp:a? disc:as).
Den art inan ansett såsom artförändring, som jag funnit
växande i Enontekis lappmark, är skild från denna, med
enblommig örtstjelk och alla bladen smala, lansettlika och
nägot i’;dna, och kunde kallas Fjäll, arnika (Arn. alpina).
Såsom ett kraftigt retmedel och med mycken fördel
använd vid många tillfällen, har Bergarnikan länge utmärkt
sig bland inhemska medikamenter. Flera dess namn till ex,
panacea lapsorum, Fallkraut och dylika, tilikänna
ge redan i förhand, dess verkan mot stötar och fall.
Okunnige Aptekare förfalska den stundom med andra blommor
(t. ex. Hypochasr. macul.), som likna Arnikan, och är det
icke underligt, om då utslaget vid dess bruk, blir oväntadt,’
Den är bäsk, något bitter och skarp, samt litet
sammandragande, och ger gnuggad en svag aromatisk lukt; är
retande, stärkande, nyttig mot röta samt oftast antingen
svett - eller urindrifvande, ehuru stundom ingendera af
nämde verkningar synes. Sjelfva örten, som sällan brukas,
är mindre retande och mer sammandragande samt väcker
ej så lätt kräkning som blommorna, hvilka hysa något
harts-ämne. Merendels nytijas blommorna och ges som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
