Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i85.
Arni ca Montana.
Té i infusion , eJler dekokt, eller extrakt, eller som
pulver, d;i dosis i skrupel, göres till in >s med haning ocli
tages 5 4 gånger om dagen. Till i liber kokhelt vatten,
tar ui an från i l i i 1 o dmkmer <i* blommorna, att bruka
som .Fé och denna dryck löilarts i flera portioner om
dagen; al roten, som äfven nyare Auktorer berömma, ges
&t. iullväxta från 5 till 20 gran i pulver, lielst i pillerfoim.
Utvertes äro blommorna, såsom fördelande, fuktade med
t. ex. kamfertspiritus, eller kokade i vatten till omslag, högst
berömda mot blånader, fall, stötar och kroesnirspar, då
tillika infusion ges invertes; äfven tjena de tiii
insprutnin-gar i gamla pipsår och till omslag mot rötsår, såsom uck.
mot börjad kallbrand; med tillsats af Millefol. ’’nio 74.)
minskas dess retande kraft. Dr. Flies har med 5 delar
kina (5vj) och 2 delar af blommorna, (5;j) i
pomerans-sirap till mos, gifvit på fritiden, botat dj envisaste fr
ossor, hvaremot likväl Bergii erfarenhet kan anföras att
5:dje-och 4;de dagsfros*or, deraf blifvit förvärrade. Dessutom
har Arnikans nytta visat sig i bröstsjukdomar af
asthe-nisk natur (peripn. notha, nervosa, putrida) utan
inflammation; efter häfiiga skak n inga r, till befordrande af
ut-gutna vätskors absorption; i rötfebrar, då verklig
svaghet (debil, recta) synes; i nervösa och maligna febrar;
i. b 1 o d s t ö r t ni n g efter det svåraste anfallet, då svaghet
eller kramp märkes och i synnerhet om utvertes våld
varit orsaken; i rödsot såsom infusion på blomman, med
tillsats af vinättika och altésirap; i hosta och katarr
utan feber, med mycken seg slem, krampaktiga
spänningar i bröstet och öfvergång till kronisk natur; i lindriga,
Eartiella och ej för gamla lamheter t. es. i ögonnerven,
varaf svarta starren uppkommer, och i urinblåsan m. m.;
i afstannade regler och hätnmadt afslag; i gulsot af:
yttre våld eller stötar; i svindel m. m. IVlen ett så
verksamt medel fordrar försigtighet vid dess bruk och bor ges
i småningom ökad dosis. Vanligen följer på dess bruk,
äckel, kräkning, ångst, ökad smärta på skadade stället,
krälande känsla såsom af elektriska stötar in. m. hvilka
olägenheter pläga dock snart försvinna. Emot för stor
dosis och dess skadliga följder ges ättika. — K;gs första
Lifm. Hr. Åss. Hedin bar, efter åiyftade ändamål, förenat med Arnikan®
bruk, dels Rabarber, dels Salmiak och stundom sverrdntv ande medel
och funnit det ganska förmånligt. 1’leiLäkire hafva vid .svåra
konlii-tioner, blånader och stötar sett oviSntadt lyckliga verkningar af denna
växt, hrars allmännare användande, det är en patriotisk sl ) ldicliet att
önska och rekommendera. — Åt Boskap, som Hilvi! stångad eller lidie
»f utrertes våld, ges dekokt på hela örten. Celter endast ata den. xill
läkemedel samlas roten och örten t digt om våren; blommorna tagas
ttya’! förr än da äro fullt uts’agna. — Att vacker och beständig gul fär®
«kall af blommorna kunna erhållas, sager Dr. Olin , men om satiei yttrar
han sig icke. Ensprumingar af infusion på Ara i k i lelvande Hastari
ådror, ha åstadkommit lamhes, so n varat några timmar.
Tab. — tig. a. ett tvåköntadt d;d<blomster.— b. r-tt öppnadt
gallblom-ster m<?d ståndare utan knappar. — c eti strålbl jmster man stånd,
rkaap-pac._-«" <L frö med fjan. — e. ett härlikt fjunjaiia försiorade.i»rotbiad*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
