- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 3 - Plansch 145-216 /
218

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PlIBES Rubrum.

Röd Vinbärsbuske. Rebs. Ilvita Vinbur, På Finska i
Puna Vijnamarja.

Hitsken är utan taggar, med glatta hängande
blomklasar, plattade blommor och omvände
äggformiga blomblad.

Linn. Fl. Su. p. 73. Cl. 5. Pen »and r. r:gyn. LilJ. Sv. Fl. a. 99. Kf.
5. F* M M Änn. i:qvinn. P. Sällsk. FIusli. J. 1776. Sept.i Fischerstr. Eko»,
Dikt. 4. Del. .Art. Bär. Vbigts Magaz. d. nen. Zust. d. Naturk, 7 B. 1 St.
1804. Brauner Sätt att tillreda viner af bär m. m. s. 3. Lärda Tidti.
1752. iko 30. Pharm. Ribium 1. Ribeslor. Baec».

Denna bnskens löf sitta till skiftes, ha långa stjelkar,
äro oflikiga, dubbelt sågtandade och något finluiLna.
Blomklasarna äro enkla och mångblommign, frukten är
nedhängande. Blomskärmarne äro ensamma, gröna, trubbiga och
smärre än blommorna, som äro gulgröna; bären
klotrunda, sura, röda, hvita eller liffärgade. I April eller Maj
blommar buskarten och växer vild i Norrland,
Lappmarken, Sweitz, o. s. v., samt planteras altman t i våra
trädgårdar till häckar och älven åtskilda, då de merendels
ga-bättre fcukt. (Se n:o i35—»69.) Ilolfcelningar eller
nedböjda grenar, som slå rötter och sedan från gamla löuskeii
alskäias, äro till plantering tjenligasL

Den vilda buskens frukt är surare och i medicinsks
afseende bäst, samt för t j enar samma omdöme, som vid
andra sura frukter nämdt är. Den är lösande, kylande,
stillande och hindrar röta, hvarföre ock den brukas i febrar
*f nästan alla slag. och gifves rå eller i saft, eller som mos,
eller ock som sirap. — Hvar och en vet, att röda vinbär
3 hushållen årligen mycket förtäras, dels ra, dels insyltade
eller inlagda, eller vill så kalladt vinbärsvatten. Ett
välsmak-Jigt vin af vacker färg tillagas af saften, som, med tillsats
af ljumt vatten, utpressas ur bären och lemnas att gäsa med
pudersocker. Om Hallon nyttjas tifiika bli? vinet i mångas
smak bättre; af hvira vinbär tror man att det bästa
eihålles. Det som efter pressningen återstår, kan r.yttjas vid
apritdestilleriRg. Färska mogna vinbärr hvilkas salt nyss är
ntpreäsacl och med kalit vatten och socker efter smak
blandad, ge en uppfriskande, smaklig och tielsosain dryck ,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/3/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free