Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASPARAGUS Officinalis.
Sparrisort. Asparris. På Finska: Sparisi-juuri.
Örtstjelhen är mest rak , trind, icke trädaktig t
med mjuka hårlika blad och nästan ensamma
bladskärmar.
Linn. Fl. Su. p. 108. Cl. 6. IIexandh. i:gyn. Lilj. Sv. Fl. s. 16a. K!„
C. Sexmänn. i:qvinn. K Fett. Jk. Handl. i?6f. p. i6r. Vothm. Träg,
Cathech. Öfvers. ai’ O. Swartz. s. 162. &c. Murr. App. Med. T. 5. p. 171.
Cullen Mat. Med. uebers. von Consbruch. 8:0 1790. p. io5- Pharm. Asp,
Turiones, 11 adii.
llLlmru v. Linné redan kände denna såsom vild växande
i Skåne, torde den dock knappast vara en ursprungligen
svensk inhemsk växt. Slägtet, som räknas till naturliga
örtflocken Liljeväxter, igenkännes med ökJufven upprätt
blomma utan blomfoder; ganska kort styl oeh 3 märken;
bäret formeras öfver blomman och har 5 rum med
merendels 2 frö, som på yttre sidan äro konvexa. — Denna arten
har mångårig krypande rot, med långa raka trådlika
kött-aktiga rötter. Stjelkarne vara blott ett år, äro allmännast
raka, men hos en artförändring något nedliggande,
greni-ga och bladiga; hinna i synnerhet genom odling till eil
höjd af 2 alnar. Bladen sitta knippvis, äro smala och
spetsiga. Blommorna, försedda med blomstjelkar, som utgn
mest från grenarnas fästen, äro nedhängande. Blomflikarne
eller blombladen äro likstora, ofta vid basen hopväxta.
De korta stundnrne sitta dolda inom och på blomflikarna.
Fruktämnet är nästan rundt med 5 fåror och knappt någon
styl, men med 3 små märken, som åtskiljas, ju mera
frukten mognar. Bäret är ljusrödt, glänsande, klotrundt
och glatt samt fröen svarta. T Augusti träffas den i
blomma. Planterad fordrar den fet, lös och god jord, samt
solsken ; vild trifves den äfven på ängar och i stenig
sandjord vid hafsstränder.
Södra Europa och Siberien äro Sparrisörtens rätta
hembygder, men för unga skottens skull, som egentligen kalla3
Sparris oulas den nu älven hos oss. De vilda ge bäskare,
men dock ätliga skott. Med en undransvärd hastighet
uppskjuta de af äldre rötter tidigt om våren, när varme och
våt väderlek inträffar och som de bli sega när de få växa
något öfver jordytan, plär man mornar och aftnar afskära
dem. Bonnemaiti påskyndade Sparris-skottens framkomst
genom rännor emellan sängarna och varmt vatten som
leddes i dem ; han tillskrifver vattenångorna den verkan att
skotten syntes 3 dar efter. Andras försök ha senare visat
att samma utväg med fördel kan användas vid andra väx-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
