Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillagg.
si
▼äxtjord, tillkommer af ruttnade växters delar; trädens
löf, gräs och örter bidraga dertill och utgöra naturens
gödningsämnen. — Användandet af salter, för att befordra
växtkraften, torde tjena mindre som gödningsämne, äa
som retmedel, hvarigenom växten liksom tvingas alt
skyndsamt upptaga alla möjliga näringsämnen; likväl händer
deraf tillika, att jorden för näslföljande år blifver
utmag-rad. Man har nyttjat rå finstött Gips (kalk med
svafvel-syra förenad) att, nyss efter ett vårregn, slrö på en äng
sådd t. ex. med klöfver; skörden blef väl derigenona
rikare, men följande året var afkastningen mindre än om
man icke gipsat ängen. På lika sätt har bruket af aska,
som innehåller i synnerhet vegetabiliskt lutsalt, visat sig
första året förmånligt; men jorden har derigenom
sedermera blifvit mindre bördig. Gips är skadlig, såsom
öfver-flödigt retande, på M ergelblandad jordmån, emedan
kalken i Mergeln är ensam tillräckligt retmedel; ej heller har
Gips på sidländta ängar, enligt Arduinos erfarenhet,
va-rit gagnelig.
Är Brugmajins anförde observation om rötternas
af-söndringar och dessa ämnens verkan på andra växter, nog
pålitlig och allmän, så är orsaken till cirkulations
åkerbrukets förmåner, lätt att förklara. För att bestämma
tjen-ligaste ordningen för olika sädes-slag eller gräs-sorter,
måste likväl ärfarenheten rådfrågas för att afgöra, hvilka a£
några vissa arter, afsöndra genom sina rötter sådana
vätskor, som qvarlemnade i jorden blifva dödande, skadliga
eller närande lör andra, hvilka skola sås i samma jord
nästföljande år. Om t. ex. i en väl gödslad åker först
planteras kål, året derpå sås hvete, sedan bönor, derpå
korn, så klöfver, återigen hvete, sedan hafre och sist
gräsfrö och intetdera vantrifves af jordmånen, så hafva de
ämnen, som hvardera slagets rötter gifvit ilrån sig, icke
varit skadliga för de följande. Att somliga växter icke
Ivifvas bredvid hvarandra och att några froda sig bäst då
deras frö blandas och gemensamt utsås, kan äfven
härigenom förklaras. Genom jordens plöjning, grafning och*
gödning vinnes, utom andra nödvändiga fördelar, äfven den,
att dessa från rötterna afsöndrade ämnen, spridas,
fördelas och blifva mindre skadliga eller alldeles till sin verka»
löiolörda,
** *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
