- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 4 - Plansch 217-288 /
2

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PINUS Abies.

Gran. På Finska: Kuusi.

Barren äro ensama, släta, spetsiga, hoptryckta,
på båda sidor nästan k ölform i ga och sitta mest
åt 2:ne motsatta sidor. Kottarna bli
nedhängande, äro aflånga med platta ovala fjäll, som
i kanten äro "vågiga och ojemna.

Linn. Fl. Sv. p. 545. Cl. 21. Monoecia, monad. Lilj. Sv. Fl. s.
3io. Kl. 13. Samkvlie. Barrträd med syllika blad. K. Vett. Ak. Handi.
1751. s. 190. Murr. App. Med. Tom. 1. p. 27. Sanil. af Hush. och
andra Rön 5:te styck. s. 85. Leche om vilda Trän och Busk. planter.
1791. p. 28. Roth. Hnsb. Mag. s. i58. Pharm. Ahietis Turioaes»
Coni, 11 e s i n a.

Cjran växer helst på något fuktig jord, och tillhör såsom
ett allmänt trädslag, utgörande stora skogar, nordens
klimat. Vid pass 40 mil norr om Torneå upphör det
likväl att växa; men Tall har jag funnit ännu 10 mil längre
i norr. Gran blommar i Maj eller Juni, på samma sått
som Tall (n:o 91), och skall, af dessa trädarters frömjöl,
kunna beredas godt vax. Med fröen af mogna Grankottar
fortplantas trädet bäst; de sås om våren eller hösten och
täckas med barr och mojsa, som qvarhåller fuktigheten.
De som äro yngre än 4 år kunna flyttas; äldre Granar äro
kinkigare. Man har försökt att ympa utländska barrträd
på våra inhemska arter, men oftast förgäfves; tidigt om
våren, innan hartsaktiga vätskorna hunnit komma i
betydlig rörelse, skall det likväl stundom ha låtit sig göra.
Etter jordmånens beskaffenhet och olika läge, varierar
Gran till växt och utseende, och har man deraf namnen
Gårgran, Mar gr an, Häng gran, Myrgran m. m. En
egen art har naturen frambragt genom parning emellan
Tall och Gran; af båda äger således detta barrträd (Pin.
hybrida) egenskaper och utseende, samt förekommer på
åtskilliga ställen i Sv.erige; vid landsvägen mellan GeHe
och Torneå har jag träffat det på liera ställen. Naturl.
Örtflocken kallas Barrträd (pl:ac Coniferae).

Lyckligt vis är detta allmänt växande trädslag i många
afseenden nyttigt. Hvad rummet här tillåter skall
kortli-gen anmärkas. Unga skotten om våren kunna brukas
såsom Tallstrnnt (n:o 91), men torde dertill vara något
sämre. Af friskt granris tillika med barren och malen
säd, bercdes genom destillation Spiritus, som liknar Ungerskt
vatten. Engelsmännens Sprncebeer beredes af ett Bamräd
som liknar Gran; qvistar och barr kokas tillika med ha fre,
silas och blandas med litet socker och vin: lemnas sedan
att jäsa och skall brukas i N. Amerika med fördel mot
skörbjugg. Dylikt torde af Gran lika godt kunna erhållas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/4/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free