Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AGARICUS Campestris.
Fältsvamp. Champignon. På Finska: Nurnmen - sien a.
Halten är ofvanpå kupig, mjölkhvit eller
smuts-hvit, slät eller fjällig, i början med ljusröda,
sedan svartbruna, olika långa skifvor, som
nedtill äro afrundade och icke fästade vid foten.
Linn. Fl. Su. p. 442. Cl. 24. Cryptogam. Fungi. Lilj. Sv. FI. s. 44J.
Kl. 16. Lönngifte. Svampar. Persoon Synops. Fung-or. p. 4’18’ Sowerby
English Muslirooms tab. 5o5. Schriften d. Berl. NaCurf. Fr. 5 B. Medical
and Chir. Refiew 1804. Jan. — Fischer Naturgesch. v. Livl. 8:0. 1778* P"
517* The Art of Cookery by a Lady 1778- 8:0. Art. Catchup.
FP
■T ältsvampen, som allmännast är känd under namn af
Champignon, ett namn som likväl med lika skäl kunde
tilläggas alla svampar, räknas till Skifsvamparna,
framkommer om hösten i Augusti och September, samt finnes vissa
år ymnigt, helst på fet ©ch väl gödd jord så väl på
öppna som skuggrika ställen. Det gifves af densamma 2
betydliga artförändringar; den ena, som år 1804 tidigast
visade sig kring Carlberg, har en hvit, eller något i
smuts-gult fallande pergamentslik hinna, som omkläder de* i
början kupiga, sedan mera platta hattens öfra sida.
Skif-vorna äro olika långa, i början blekröda, och sedan
mörkare, till dess de bTi svartbruna; de kortaste sitta fast vid
hattens brädd eller yttre kant; de längsta äro vid foten
nedifrån afrundade och fästade endast med sin öfra kant;
den nedre är således fri. Foten är vanligast jemnsmal,
krithvit, slät i synnerhet ofvanför ringen eller på den del
som hatten betäckt, och ehuru den icke egentligen kan
kallas pipig, är den likväl midtuti långsefter fylld med en
glesare väfnad, ofta lik tät spindelväf; utvertes har den en
ling, som varit förenad med hattens brädd, men som
under dess utveckling slites derifrån; ofta finnes icke denna
ling på foten. En annan varietet, som träffades senare på
hösten, hade pergamentslika beklädningen mera smutsgul
eller hvitaktig; skinnet sprack sönder och bildade mörka,
stora fjäll eller slarfvor, som utan ordning synas på hatten.
1 öfrigt äro de till lukt och smak samt form alldeles lika,
så att de synas mig icke förtjena att under olika namn
be-skrifvas. Hr. Prof. Swartz har observerat en annan, som
förekommer sällsammare; den är större, flera växa
tillsammans, foten är lökformig nedtill och ringen mycket
tydligare; skifvorna äro rödare och hatten helt hvit, ofta
fjällig. Denna är Agaricus edulis hos Persoon p. 4I$> eller
Ag. arvensis hos Schcejfer.
Då Horatius säger att Fältsvamparne äro de bästa
(- - pratensibus optima fungis — natura est - -), synes
det troligt att Romarne den tiden satte stort värde på dera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
