Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 8 g.
JUNIPERUS communis.
En. EnbusJie. Enträd. På Finska : Kal av a, Kataja.
Barren sitta 5 tilJsamman, utspärrande,
utld-hvassa, och äro längre än frukten.
Linn. Fl. Su. n. 56o. Cl. 22. Dioicn. Monadelphia. Lilj. Sv. Fl. s.
3io. KL i3. Samkbili. Åtskilde. Retz. Fl. oscon. i. s. 54i. Murr. App.
Med. T. x. p. 54- Forslin om Er.cr,s egenskaper och nytta. Disp. Åbo.
i-70. 1. 2. del. Vharm. Juniperi Daccse,’ Ligaum, Frondes, Sandaraclia.
X-Jiksom det södra Europas höjder och backar betäckas
med Cister, Ljung- Sparr- och Ginst-arter, så har
Enbusken intagit samma stallen i trakterna närmare Norrpolen.
En så utmärkt nytta, som denna buskart erbjuder, både
i hushållningen och som läkmedel, bör utan tviiVel skänka
den eit främre rum blar.d inhemska träd och buskar, och
Svensk Botanik Iemnar älven nu, vid början af en ny Tom,
åt Enen det första.
Enen förekommer vanligast i form af buske, från
höjden af några tum, såsom i den aflägsnaste Lappmarken,
till den af ett par alnar, gemenligen full med qvistar ända
från roten; likväl stundom afqvistad nedifrån, antager den
också skapnaden af ett träd, hvars stam inan sett få
mer än ett qvarter, ja ända till «Inen i diameter. Delta
sker på högländtare siällen, ty på de låga och kärraktiga
är vexten liten och vresig. Emedlertid anses dock
jordmånen. der Enen trifves, \ara i allmänhet god, särdeles för
linsådd. Besynnerlig är den cypresslika eller täta
pyramidform, som Enar Jå i nejden af masugnar och tegelbruk,
hvilket älven händer Granen (n:o 217). Enens grenar
sitta än emot hvarandra, än strödde, och barren 3 och 3
tillsamman kring stjelken, motsittande, syllikt hvassa och
konkava på öfra sidan, samt kölfonniga inunder.
Blommorna utkomma i bladvecken. Slligtet räknas till
Barr-/r/Z^j-famiijen (pl. coniferas), och igenkännes dels af de
till könen åtskilda blommor på egna buskar, dels af
han-blommorna förenade i hängen, inom hvilkas särskilta fjäll
3 ståndare sitta ned till hopvexta. Honans blomfoder
består ock af liera på hvarandra liggande fjäll, som omgifva
fruktämnet, krönt med tre korta stift eller märken, som
skönjas ännu på det mogna bäret, hvari trenne 3kantiga
frön linnas. Blomningen börjar före medlet af Juni, då
Enbusken säges damma , som härleder sig från det ymniga
frömjölet al hanarnas blomhängen: en säker anvisning alt
tiden för vår-utsädet är inne. Fruktämnet liknar en ljusgul
knapp, stor som ett litet kolfrö; detta blir nästa året grönt,
och det derpå följande, eller i 5:dje sommaren, svartblålt,
och då mognar. Alla finnas vid samma tid på samma
buske. I grenarnas ändar bilda sig stundom små trattlika
utskott, ai 5 breda, tätt löreaade barr, som dölja i botten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
