Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zoy.
RHAMNUS C ATHARCTICUS.
G ETAPP EL. Vigehorn. Verrentorn. Valbjörk. Valborg,
Getbark. På Norrska: Triiclet. vid hvilket fan flådde
geten. På Finska: MarjanPuu. Mustarastaan. —
Marja-Puu.
Trädstammen är rak och dess qvistar sluras
med tagg i ändan. Bladen äro eggrunda, i
brädden sågade. Blommorna fyrk luina
(tvåbyggare och månggifte).
Linn. Fl. Su. p. 71. Cl. 5. Pentandjiia. i gyn. — Lilj. Sv. Fl. s.
98- Kl. 5. Fem m Ä NN in G A n. irqvinn. — Retz. Fl. oecon. 2. s. 591- —*
Linn. Öländska o. Gottl. resa 59. 175. 209. — Ekonom, diet. 4. s. 10. —•
Gleditsch Forst-Wissensch. 2 B. s. 218. — Murr. App. Med. 4. p. 1. —«
Vharm. Rhamni Catliart. s. Spinae Cervinae, Baccae, Cortex.
I3land Örtslägterne af den nat. ordningen Bnskvexter
(Dumosas) utmärker sig detta hvartill Getappeln räknas,
genom sitt bägare-lika blomfoder och 5 små kronblad
liksom fjäll fastade midtemot ståndarne, och en ofvanför
blom-iodret sittande bärfrukt med tre rum. Redan tillförene
(n:o 109) är en annan väl känd art af samma slägte
upptagen. Dm närvarande, temligen allmän på högländta
busk-b vexta backar i Upland, Vestergötland, Bohuslän och
Skåne samt på Gottland och Öland, utgör en manshög
rak buske med skiftevis sittande styfva grenar, som oftast
sluta sig med en mer ocli mindre lång tagglik spets i
än-darne. Stundom utskjuta de undre greriarne mot
hvaran-nan korsvis, som i Tyskland gifvit anledning att kalla
busken Creuzdorn. Bladen sitta i knippen förenade, af
o-val form, nästan som vildappelns, mycket ådriga och
sågade i kanterne. De yngre äro ofta finludna. Från hvar
knopp utkomma blommorna i Juni, Uera, tillsammans med
bladen, och försedda med korta stjelkar. De äro
gulgröna till färgen och blott 4dflta, med 4 stån lare och
märket klufvit i 4 delar. Vanligast finnas sänki te buskar
liksom endast med hanblommor och andra med fullkomligare
honor; likväl förekomma de, fastän mera sällan, äfven
tvåkönade. De mognade bären bli stora som små ärter
med en liten upphöjd punkt i ändan, svartna omsider och
hysa gemenligen 4 trekantiga frön. På Olleberg i
Vestergötland träffas en alart af Getappeln, knappt qv art ers hög
©ch som derjemte är mycket krypande: lin märkvärdig
olikhet, men som troligen beror af stället der den vexer.
Det är en ibland de nyttigaste buskar som i vårt
klimat finnas. Särskilta ämnen deraf hafva länge ägt en väl.
känd nytta både i medicinen och flera delar af
hushållningen. På apteken äro bären och barken införde. Af de
förre, fyllde med ett mörkgrönt inmäte af mindre
angenäm luk och besk vämjaktig smak, beredes en sirap med
socker, som är lindrigt afiorande. Dunna egenskap hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
